SKL: Psykiskt sjuka behöver arbete och sysselsättning

Utifrån en överenskommelse mellan regeringen och SKL fördelades under år 2018 1,4 miljarder kronor till kommuner och regioner för att stärka deras arbete för att minska den psykiska ohälsan.

Rapport om psykisk ohälsa

I mars överlämnade SKL rapporten Insatser inom området psykisk hälsa till regeringen där de sammanfattar sitt arbete med psykisk ohälsa under förra året. I rapporten listas en rad områden som SKL anser att regeringen behöver prioritera. Ett sådant område är arbete och sysselsättning för personer med allvarliga psykiska sjukdomar.

– Man ska veta att det med rätt stöd och hjälp finns goda chanser till återhämtning för personer som har svåra psykiska problem såsom bipolaritet eller schizofreni, säger Elin Engström, intressepolitisk sekreterare på Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, till Altinget.

Arbetsgivare får stort ansvar

Om personer med allvarliga psykiska sjukdomar ska vara på vanliga arbetsplatser eller på arbetsplatser tillsammans med andra sjuka är svårt att säga generellt, enligt Elin Engström.

– Det finns enskilda som mår bättre av att komma ut på reguljära arbetsplatser och umgås med folk som inte har samma sjukdomserfarenheter. Det kan också vara att människor känner sig tryggare eller bättre förstådda om de får vara på en plats med personer med liknande erfarenheter, säger hon.

Läs också: Debatt - Vi hurrar för Evelius förslag

Man ska veta att det med rätt stöd och hjälp finns goda chanser till återhämtning för personer som har svåra psykiska problem såsom bipolaritet eller schizofreni.

Elin Engström.
Intressepolitisk sekreterare, RSMH

Det kan innebära ett stort ansvar för en arbetsgivare att ta emot en person med allvarlig psykisk sjukdom. Generellt behövs det mycket mer kunskap bland arbetsgivare om psykisk ohälsa, inte bara om de svårare sjukdomarna utan över huvud taget om det som påverkar den psykiska hälsan. Förutom mer kunskap hos ledning och medarbetare krävs också normala faktorer som rätt till delaktighet och inflytande när en arbetsgivare tar emot en person med allvarlig psykisk sjukdom.

Bemötande betyder mycket

– Det finns ett stigma runt psykisk sjukdom. Attitydförändringar är fortfarande en stor utmaning. I våra enkätundersökningar säger 20 procent att de inte kan tänka sig att arbeta med en person med svår psykisk ohälsa, säger hon.

Elin Engström betonar att bemötande är viktigt för att det ska fungera när en person med allvarlig psykisk sjukdom kommer till en ny arbetsplats.

– Den enskilde måste uppleva att den blir bemött och respekterad för vem den är, säger hon.

Kompetensförsörjning

Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL för Uppdrag Psykisk Hälsa har varit med och tagit fram SKL:s rapport. Hon påpekar att det tar tid att förändra attityder men att det med tiden ändå har skett en betydande förändring i synen på psykisk sjukdom.

– Det är inte många år sedan det skulle vara omöjligt för en känd person att gå ut med att den lider av psykisk sjukdom, säger hon till Altinget.

Hon påpekar att det råder kompetensbrist och brist på arbetskraft och att samhället i kronor och ören skulle tjäna på att tillvarata arbetsförmågan hos alla individer i samhället.

– Istället för att tänka “Vem är anställningsbar?” behöver vi istället tänka på vem som har arbetsförmåga och till vad, säger hon.

IPS-modellen

Ing-Marie Wieselgren menar att det gäller att matcha samhällets krav till de förutsättningar människor med psykisk sjukdom har. Hon nämner IPS-modellen som går ut på att människor personer tränar direkt på arbetsplatsen istället för att komma in stegvis via rehabiliteringsprogram.

Läs också: Ny vårdform i januariavtalet får blandad kritik

– Man tar reda på vad en människa vill, kan och passar att jobba med. Sen placerar man hen direkt på en arbetsplats och med ett stödteam runt sig. På så sätt ser man till att allt ansvar inte hamnar på arbetsgivaren och att personen får det stöd den behöver medan den successivt slussas in i jobbet, säger hon.

Omställning för hållbarhet

Ing-Marie Wieselgren menar att samhället står inför en liknande omställning som den inför klimatet. Det krävs förändringar i människors levnadssätt.

– Jag tror att det är samma omställning vi behöver göra för att ha ett hållbart samhälle utifrån psykiskt välbefinnande. Den fruktansvärda pressen och hetsen som finns på arbetsplatser i dag håller inte. Det finns en vits i att vi jobbar extra för att hjälpa de här extra känsliga personerna att komma ut i arbetslivet. Det kommer att göra att vi måste inrätta rutiner som är nyttiga för alla, säger hon.