Debatt

SD: Januariavtalet – politikens Frankensteins monster

DEBATT. När vi läser överenskommelsen är det tydligt att det är två vitt skilda viljor som har försökt pussla ihop denna politiska variant av Frankensteins monster. Har möjligen Annie Lööf skrivit början på meningen och Stefan Löfven fyllt i resten? Det skriver Magnus Persson, Sverigedemokraterna.

Magnus Persson, Sverigedemokraterna
Magnus Persson, SverigedemokraternaFoto: Sverigedemokraterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Magnus Persson (SD)
ledamot i arbetsmarknadsutskottet
 
Endast allianspartier kan och vill bedriva allianspolitik. Trodde vi. Detta har visat sig vara en osanning. Numera bedriver även vänsterblocket borgerlig politik. De försöker begrava det mesta av allianspolitiken i utredningar, men den nya socialdemokratiska och miljöpartistiska linjen har utkristalliserat sig.

Politikens variant av Frankensteins monster

Som väntat har arbetsrätten, arbetsförmedlingen och a-kassan legat i fokus inom arbetsmarknadspolitiken. Inriktningen är att det ska bli mer flexibelt och minskade kostnader för arbetsgivarna. När vi läser överenskommelsen är det tydligt att det är två vitt skilda viljor som har försökt pussla ihop denna politiska variant av Frankensteins monster. Meningarna håller inte ihop. ”Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren från godtyckliga uppsägningar” Har möjligen Annie Lööf skrivit början på meningen och Stefan Löfven fyllt i resten? Hur ska det fungera rent praktiskt? Företagen vill ha ökade möjligheter att göra sig av med anställda utanför de giltiga skäl som finns lagstadgade idag. Samtidigt ska löntagaren skyddas från detsamma. Det är högst förståeligt att detta måste utredas vidare.

Kan LO-kollektivet lita på Thorwaldsson?

Det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och deras nya partners försöker göra är att införa en helt ny arbetsmarknadsmodell. Alla bör fråga sig om denna modell är gynnsam för de löntagare de gamla socialdemokraterna sa sig företräda? Kan LO-kollektivet lita på att deras företrädare Karl-Petter Thorwaldsson verkligen värnar medlemmarnas intressen? Eller vem företräder han numera?

Han sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott och har gått med på att bedriva borgerlig politik, samtidigt som han tar avstånd från densamma. Turerna är synnerligen märkliga gällande regeringens nya arbetsmarknadspolitik.

Kostsamt och verkningslöst

På vissa sätt kan man ändå ana socialdemokratisk inflytande bland förslagen. Etableringsjobben är ett sådant förslag. Via Etableringsjobben ska arbetsgivaren kunna anställa nyanlända och långtidsarbetslösa till en lönekostnad som inte överstiger 8 400 kronor per månad. Resten går staten in med så man når upp till kollektivavtalens miniminivå. Här har vi således lite klassisk socialdemokratisk politik. Kostsamt och verkningslöst.

Staten betalar för hutlöst dyra cv:n

Kan LO-kollektivet lita på att deras företrädare Karl-Petter Thorwaldsson verkligen värnar medlemmarnas intressen?

Inte kommer dessa erbjudas reguljära arbeten när de två åren har gått? Nej, då är det tillbaka i arbetslöshet samtidigt som staten har betalat för hutlöst dyra cv:n. Företagen kommer fylla på med ny billig arbetskraft. Centerliberalernas bidrag i detta är att numera är också bemanningsföretagen och de företag som inte har kollektivavtal med i överenskommelsen och kan således plocka in personal med hjälp av etableringsjobb och hyra ut densamma mycket dyrare i andra änden. Socialdemokraterna vill dölja arbetslösheten bland nyanlända och Centerliberalerna vill fylla företagens fickor. Kvar står den arbetslöse som efter två år är tillbaka på ruta ett.

Förändring av arbetslöshetsförsäkringen

Centerliberalerna är troligen också ansvariga för att ha fört upp Flexicurity-modellen på den socialdemokratiska agendan. I modellen ingår en förändring av arbetslöshetsförsäkringen. Den nya a-kassan ska troligen skapa trygghet för de som drabbats av arbetsgivarnas nya flexiblare regler, men hur det kommer se ut vet vi först i slutet på mandatperioden då utredningen förväntas vara klar.

Regeringskansliet behöver nya analytiker

Det är med oro vi ser resultatet av denna oheliga allians. Kostsam, verkningslös arbetsmarknadspolitik i vanlig ordning kombinerat med ökad otrygghet för löntagarna. Ovanpå detta läggs ytterligare fyra år av ansvarslös invandringspolitik som definitivt inte kommer gynna den svenska arbetsmarknaden.

Allt detta politiska hopkok enbart för att stoppa inflytande från Sverigedemokraterna. I denna tid av politisk osäkerhet kan vi med säkerhet säga en sak. Det kommer behövas nya analytiker i Regeringskansliet.

Nämnda personer

Magnus Persson

Riksdagsledamot (SD), ordförande arbetsmarknadsutskottet, arbetsmarknadspolitisk talesperson
Gymnasieutbildning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00