Regeringen måste agera – Tillväxtverkets hantering av stöden är ohållbar

Som företrädare för tusentals krisande företag vill vi särskilt lyfta fram områden för stöden som behöver förbättras genom en tydlig signal från regeringen till Tillväxtverket.

Företagarna och Visita

Under det gångna året har hundratusentals människor förlorat jobbet och många företag kämpar för sin överlevnad mot både pandemi och ekonomi när verksamheterna går på sparlåga. För att mildra effekterna på jobben under den här extrema perioden införde regeringen korttidspermittering, som har räddat många jobb.

Drygt 90 000 företag har ansökt om stöd under 2020. Glädjen blev dock kortvarig. 7 350 företagare har hittills överklagat Tillväxtverkets besked och av dessa sitter nu 5 200 företagare i väntan på att få sin överklagan hanterad.

Krävs tydlig signal från regeringen

Tillväxtverket saknar i många delar ett företagarperspektiv i sina bedömningar. Men ytterst ansvariga för att de stöd som presenterats når fram är Sveriges regering. Som företrädare för tusentals krisande företag vill vi särskilt lyfta fram områden för stöden som behöver förbättras genom en tydlig signal från regeringen till Tillväxtverket.

• Små fel i avstämningen bör inte påverka stödet.

Enkla misstag riskerar hela företag och dess arbetstillfällen, eftersom Tillväxtverket som regel återkräver stödet för hela ansökningsperioden om fel upptäcks. Flera fall har uppmärksammats i media där företagare har skrivit in fel lönesumma med enstaka kronor, skickat in sin avstämning någon dag sent eller där Tillväxtverket digitala lösning för ansökan inte gått att använda för att kunna skicka in avstämningen i tid. Sådana fel bör rimligtvis kunna rättas i efterhand.

• Anpassa stöden för fler löneutbetalningsmodeller.

Efterskottutbetalning av lön är mycket vanligt på svensk arbetsmarknad. Det innebär att om en arbetstagare börjar sin anställning den 1 januari ett visst år, erhåller den anställde sin första lön i slutet av februari samma år. Det är helt enligt reglerna i kollektivavtalen och tillämpas även av många företag utan kollektivavtal. Men enligt Tillväxtverkets tolkning av regelverket får inte ett företag under den fastställda jämförelsemånaden ha haft några nyanställda med efterskottslön, då blir det avslag för stöd för korttidsarbete under 2020.

För att göra det lite bättre men också ännu krångligare om företaget sökt stöd enligt det nya regelverket för 2021 avser Tillväxtverket numera ta hänsyn till om nyanställda fanns med efterskottslön och i de fallen kommer företagen kunna få stöd för korttidsarbete. Det är förstås bra men för det första: vilka företag som har liten eller ingen verksamhet har nyanställt under 2020? Knappast några, för då har man inte uppfyllt Tillväxtverkets krav om att ha ”vidtagit alla åtgärder för att minska sina kostnader” och ansökan riskerar få avslag på grund av det. För det andra har de företag som fick avslag på grund av detta sin jämförelsemånad kvar sen 2020, och därmed blir de diskvalificerade från stöd även 2021.

Det blir ett moment 22 som gör att många företagare just nu sliter sitt hår i frustration. Korttidsstödet bör vara flexibelt och oberoende av förskotts- eller efterskottslön.

• Tillväxtverkets hantering är inte i linje med regeringens intention för korttidspermitteringsstödet.

Regeringen bör skyndsamt sända en tydlig styrsignal till sina myndigheter om att fokus ska vara att rädda livskraftiga företag och arbetstillfällen runt om i Sverige. Inte minst rörande de 5 200 företag som just nu väntar på sin dom från Tillväxtverket.