OECD bekräftar: Sverige har lägst utbildningspremie

LÖNESTRUKTUR. Sverige är det land där utbildning lönar sig minst, enligt OECD:s experter. Men gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic anser att utbildning lönar sig i Sverige.

Altinget har tidigare refererat till en studie om att Sverige ligger lågt jämfört med andra länder när det gäller den så kallade utbildningspremien, alltså hur mycket det lönar sig för den enskilda att utbilda sig.

På tisdagen presenterade OECD sin årliga studie om utbildning och arbete ”Education at a Glance 2015”. Där bekräftas tidigare undersökningar om den låga utbildningspremien i Sverige.

En universitetsexamen (fil kand och uppåt) höjer lönen med 60 procent i hela OECD som genomsnitt. Men i Sverige innebär det att lönen höjs med 25 procent, det är lägst av alla OECD-länder där det finns statistik.

Mer positiva faktorer

Aida Hadzialic pekar hellre på andra saker inom utbildning som är mer positiva.

– Utbildning lönar sig i Sverige. Framför allt för kvinnor. Du har goda karriärsmöjligheter och goda möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Däremot halkar kvinnor efter när det gäller lönebiten. Det är ett problem fortfarande. Vi har inte nått längre i jämställdhetsbiten än att vi kan säga att alla har samma möjligheter i arbetslivet på alla fronter.

Aida Hadzialic refererar till andra siffror i den tjocka OECD-rapporten som visar att unga högskoleutbildade kvinnor tjänar 85 procent av männens löner för de som är i samma ålder (24-35 år). Enligt rapporten är den siffran visserligen högst i OECD, men långt ifrån något som Hadzialic är nöjd med.

För låg lönespridning

Många forskare och aktörer från arbetsgivarsidan anser att den låga utbildningspremien i Sverige, jämfört med andra länder, är ett tecken på att lönespridningen är för låg i Sverige. Men Aida Hadzialic delar inte den slutsatsen.

– Jag ser inget självändamål med ökad lönespridning. Det viktiga för mig är att har en bra lön och att den utvecklas utefter kvalifikationer och utbildning, säger Hadzialic.

Den tidigare studien visade att ett års studier i Sverige höjer lönen med 4,2 procent. Det är alltså ett annat sätt att mäta utbildningspremien, men resultat blir detsamma. Sverige hamnar längst ned.

Optimal utbildningspremie

Argument mot att det inte behövs ökad lönespridning för att premiera utbildning är bland andra att högre utbildade har en betydligt lägre arbetslöshet och att många med högre utbildning ser större tillfredsställelse med sitt jobb. Man kan också fråga sig hur stor en optimal utbildningspremie ska vara. LO-ekonomen Sebastian de Toro har påpekat att ingen har försökt att uppskatta hur stor en optimal utbildningspremie är.

Mattias Croneborg


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00