Oavsett presidentkandidat kan det göra ont i plånböckerna – även här hemma
I höst står USA inför ett val, Trump eller Harris? Men oavsett resultat hägrar oro på horisonten – som kan påverka oss i Sverige. Det skriver Johan Schück.
Johan Schück
Fristående krönikör i AltingetUSA har byggt upp ett berg av skulder som fortsätter att växa, oavsett om det blir Kamala Harris eller Donald Trump som väljs till president den 5 november 2024. Hittills har landet klarat situationen genom det förtroendet som finns för dollarn som global valuta. Men ingen vet hur länge detta vågspel kan pågå: om det går överstyr så drabbas hela världen, däribland Sverige.
Valet av en ny amerikansk president är höstens största politiska händelse. Även de svenska medierna är fyllda med artiklar om kandidaterna och vad de står för. Men det betyder inte att allt väsentligt kommer fram.
Stora frågor saknas
Framför allt gäller detta vad Harris och Trump vill göra åt ekonomin. Vallöftena kretsar visserligen delvis kring sänkta skatter och kostnadskrävande reformer, men däremot diskuteras mer sällan hur det faktiskt är ställt med USA. En viktig fråga saknas i debatten: hur kommer det sig att den amerikanska offentliga skulden, sett som andel av BNP, är den största sedan andra världskriget?
Det verkligt allvarliga är att USA under en lång tid har grovt misskött sina offentliga finanser.
USA är världens ledande ekonomi, men det beror delvis på att andra ekonomiska stormakter är illa ute. Kina befinner sig i ett läge med överkapacitet där efterfrågan sackar. Tyskland, som tidigare var Europas motor, är nere på nollväxt.
Återstår därför USA som efter pandemin hittills har klarat sig bättre än EU-länderna, även om landet nu tycks vara på väg in i lågkonjunktur. Men de amerikanska problemen gäller inte främst läget på kort sikt, utan gäller mer vart man långsiktigt är på väg.
Hur högt är förtroendet?
Det verkligt allvarliga är att USA under en lång tid har grovt misskött sina offentliga finanser. Budgetunderskottet ligger nu på närmare 8 procent av BNP och den offentliga skulden är cirka 120 procent av BNP. Inom OECD-kretsen av länder är det bara Italien, Grekland och Japan som har en högre skuldkvot, men hos åtminstone Italien och Japan kompenseras sparunderskottet av ett stort privat sparande.
Så är det däremot inte i USA där statsskulden växer snabbt, till följd av väldiga finanspolitiska stimulanser efter finanskrisen 2007–2010 och covidpandemin 2020–2022. Därtill kommer växande kostnader för sjukvård och pensioner, ökande militärutgifter och flera skattereformer som minskat de offentliga inkomsterna.
Detta fungerade så länge USA:s ekonomi visade en högre tillväxt, samtidigt som räntorna var låga. Men så är inte längre fallet, utan nu betyder en svagare konjunktur att de offentliga finanserna snabbt försämras.
Vad som ändå håller uppe den amerikanska ekonomin är förtroendet för dollarn, världens helt dominerande valuta. Kapitalet strömmar fortfarande från hela världen till placeringar i USA. Hittills går också börsen starkt, även om det diskuteras om inte främst AI-företag har blivit övervärderade.
Ingen vet var smärtgränsen går
Men ingen vet hur länge som dollarns starka ställning kan upprätthållas, ifall USA:s offentliga finanser fortsätter försvagas. Faran finns då att förtroendet för valutan börjar svikta och de amerikanska börserna faller.
I så fall är detta ett globalt problem, inte enbart ett amerikanskt. Hela världsekonomin skulle hotas vid en ny finansiell kris i USA, kanske med liknande följder som Lehmankraschen. Sverige med dess öppna ekonomi lär inte komma undan, även om svenska beslutsfattare helst tittar åt annat håll.
Detta scenario är ännu inte det mest sannolika. Men faktum är att det i USA:s ekonomi finns en instabilitet som kan ge upphov till allvarliga problem, oavsett om Harris eller Trump blir president. Det otäcka är att ingen vet var smärtgränsen går, förrän krisen redan har brutit ut.
Johan Schück är fristående krönikör i Altinget, frilansjournalist och författare samt tidigare mångårig samhällsekonomisk krönikör vid Dagens Nyheter.
Tidigare krönikor:
- Sverige riskerar att stanna i växten
- Sverige styr inte hur vinden i världen blåser
- Ekonomin går åt rätt håll under 2024 – men jobben behöver stöttas
- Kostade penningpolitiken mer än den smakade?
- Det femton år gamla beslutet har blivit en alltmer besvärande kunskapslucka
- 2024 blir ett verkligt krisår för regionerna
- Ukraina väger tungt i den svenska ekonomin
- Regeringen avviker från inslagna kursen med brytpunktsbeskedet
- Bankernas stora vinster bleknar i jämförelse med fastighetskrisen