Krönika av 
Johan Schück

Oavsett presidentkandidat kan det göra ont i plånböckerna – även här hemma

I höst står USA inför ett val, Trump eller Harris? Men oavsett resultat hägrar oro på horisonten – som kan påverka oss i Sverige. Det skriver Johan Schück.

”I så fall är detta ett globalt problem, inte enbart ett amerikanskt...”, skriver Johan Schück.
”I så fall är detta ett globalt problem, inte enbart ett amerikanskt...”, skriver Johan Schück.Foto: Helena Landstedt/TT, Privat
Johan Schück
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

USA har byggt upp ett berg av skulder som fortsätter att växa, oavsett om det blir Kamala Harris eller Donald Trump som väljs till president den 5 november 2024. Hittills har landet klarat situationen genom det förtroendet som finns för dollarn som global valuta. Men ingen vet hur länge detta vågspel kan pågå: om det går överstyr så drabbas hela världen, däribland Sverige.

Valet av en ny amerikansk president är höstens största politiska händelse. Även de svenska medierna är fyllda med artiklar om kandidaterna och vad de står för. Men det betyder inte att allt väsentligt kommer fram.

Stora frågor saknas 

Framför allt gäller detta vad Harris och Trump vill göra åt ekonomin. Vallöftena kretsar visserligen delvis kring sänkta skatter och kostnadskrävande reformer, men däremot diskuteras mer sällan hur det faktiskt är ställt med USA. En viktig fråga saknas i debatten: hur kommer det sig att den amerikanska offentliga skulden, sett som andel av BNP, är den största sedan andra världskriget?

Det verkligt allvarliga är att USA under en lång tid har grovt misskött sina offentliga finanser.

 

USA är världens ledande ekonomi, men det beror delvis på att andra ekonomiska stormakter är illa ute. Kina befinner sig i ett läge med överkapacitet där efterfrågan sackar. Tyskland, som tidigare var Europas motor, är nere på nollväxt.

Återstår därför USA som efter pandemin hittills har klarat sig bättre än EU-länderna, även om landet nu tycks vara på väg in i lågkonjunktur. Men de amerikanska problemen gäller inte främst läget på kort sikt, utan gäller mer vart man långsiktigt är på väg.

Hur högt är förtroendet? 

Det verkligt allvarliga är att USA under en lång tid har grovt misskött sina offentliga finanser. Budgetunderskottet ligger nu på närmare 8 procent av BNP och den offentliga skulden är cirka 120 procent av BNP. Inom OECD-kretsen av länder är det bara Italien, Grekland och Japan som har en högre skuldkvot, men hos åtminstone Italien och Japan kompenseras sparunderskottet av ett stort privat sparande.

Så är det däremot inte i USA där statsskulden växer snabbt, till följd av väldiga finanspolitiska stimulanser efter finanskrisen 2007–2010 och covidpandemin 2020–2022. Därtill kommer växande kostnader för sjukvård och pensioner, ökande militärutgifter och flera skattereformer som minskat de offentliga inkomsterna.

Detta fungerade så länge USA:s ekonomi visade en högre tillväxt, samtidigt som räntorna var låga. Men så är inte längre fallet, utan nu betyder en svagare konjunktur att de offentliga finanserna snabbt försämras.

Vad som ändå håller uppe den amerikanska ekonomin är förtroendet för dollarn, världens helt dominerande valuta. Kapitalet strömmar fortfarande från hela världen till placeringar i USA. Hittills går också börsen starkt, även om det diskuteras om inte främst AI-företag har blivit övervärderade.

Ingen vet var smärtgränsen går   

Men ingen vet hur länge som dollarns starka ställning kan upprätthållas, ifall USA:s offentliga finanser fortsätter försvagas. Faran finns då att förtroendet för valutan börjar svikta och de amerikanska börserna faller.

I så fall är detta ett globalt problem, inte enbart ett amerikanskt. Hela världsekonomin skulle hotas vid en ny finansiell kris i USA, kanske med liknande följder som Lehmankraschen. Sverige med dess öppna ekonomi lär inte komma undan, även om svenska beslutsfattare helst tittar åt annat håll.

Detta scenario är ännu inte det mest sannolika. Men faktum är att det i USA:s ekonomi finns en instabilitet som kan ge upphov till allvarliga problem, oavsett om Harris eller Trump blir president. Det otäcka är att ingen vet var smärtgränsen går, förrän krisen redan har brutit ut.

Nämnda personer

Donald J. Trump

Republikanernas presidentkandidat
Bachelor i ekonomi (Wharton School, Philadelphia, USA 1968)

Kamala Harris

Vicepresident USA, Demokraternas presidentkandidat
Howard University (1986), University of California, Hastings College of The Law (1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024