Nya arbetsmarknadsbyrån delar Sverige – men inte EU

RÖRLIGHET. Synen på EU:s nya arbetsmarknadsbyrå skiljer sig kraftigt mellan partier till höger och vänster, liksom mellan fack och arbetsgivare. Men i resten av EU är det annorlunda. Nästan alla EU-länder och en stor majoritet av europaparlamentarikerna står bakom ELA, European Labour Authority.

BRYSSEL. Den 14 februari nådde förhandlare från Europaparlamentet, EU-länderna och kommissionen slutuppgörelsen om ELA. Den slutliga versionen blev en rätt urvattnad kompromiss där de flesta tänder hade ryckts bort i förhandlingarna.

Europeiska arbetsmarknadsbyrån får främst stödfunktioner för att underlätta fri rörlighet för arbetskraft mellan EU-länder. Den ska hjälpa till med information för arbetstagare, arbetsgivare och nationella myndigheter. Om EU-länderna så vill kan den bistå med medling i tvister och hjälpa till vid inspektioner av misstänkt fusk.

Hot mot Sverige

Men moderate europaparlamentarikern Gunnar Hökmark ser hot.

– Vi får myndighetsutövning på svensk arbetsmarknad på EU-nivå. Beslut flyttas från Sverige till EU, säger han till Altinget.

– Myndigheten kommer att driva på för mer likformande lagstiftning och likformiga förutsättningar på arbetsmarknaden, något som underminerar den svenska modellen.

Från början var oron utbredd i Sverige bland politiska partier och arbetsmarknadens parter. Riksdagen gav också förslaget ett gult kort, som betyder att riksdagen tycker att frågan borde skötas på nationell nivå och inte EU-nivå.

Vänstern svänger 

Men till vänster har man svängt, delvis därför att arbetsmarknadsbyråns befogenheter har skalats av.

– Jag är nöjd med förra veckans överenskommelse. Parlamentet och rådet har enats om ett avsmalnat uppdrag för myndigheten som fokuserar på att bidra till att informationsdelning mellan länder fungerar som den ska, säger Marita Ulvskog (S) till Altinget.

– Det är ett viktigt uppdrag för att motverka fusket med A1-intyg och brevlådeföretag.

Överenskommelsen är bra för den svenska modellen, menar hon. Den så kallade Monti-klausulen betonar strejkrätt och att arbetsmarknadens parter får plats i styrelsen för ELA.

Fullgoda garantier för svenska modellen

LO ser inte heller något hot mot den svenska modellen. Claes-Mikael Jansson, jurist på avtalsenheten med ansvar för EU-rätt, anser att Monti-klausulen ger fullgoda garantier för den svenska modellen, som baseras till stor del på avtal mellan parterna och inte lagstiftning.

– Det är inte seriöst att säga att byrån hotar den svenska modellen. Byrån kommer inte att ha den rollen, säger han till Altinget.

– Det är viktigt att byrån kommer på plats. Den ska ge mer samverkan mot underbudskonkurrens med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi får mer information och stöd från utländska myndigheter, fortsätter han.

LO hoppas att ELA ska lyfta andra EU-länder med svagare arbetsmarknadsregler, att det blir en allmän höjning.

Rättvis rörlighet

Även TCO välkomnar beslutet om Europeiska arbetsmarknadsnivån. Den kan bidra till bättre och mer rättvis fri rörlighet på EU:s arbetsmarknad, säger TCO-ordförande Eva Nordmark i ett uttalande. Och den svenska modellen respekteras.

Men Svenskt näringsliv ser däremot inget behov av en europeisk arbetsmarknadsbyrå. Har ELA något mervärde? Är det ett effektivt system eller skapar man bara mer överstatlig byråkrati och merarbete för företagen? Kommer inte byrån att vilja utöka sitt uppdrag allteftersom?.

– Vi är lite oroliga för vad byrån ska ägna sig åt. Det finns en iver att komma vidare inom arbetsmarknadsområdet, men det framgår inte vart, säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt näringsliv, till Altinget.

– Vart femte år ska man ha en översyn, som kan betyda att verksamhetsområdet utvidgas gradvis. Det finns oroväckande skrivningar om medling och inspektioner. Man bör tydligt begränsa mandatet så att det inte blir myndighetsutövning.

Fler EU-organ

Ett antal redan befintliga EU-organ ska införlivas i ELA, bland dem EURES, samarbetet mellan EU-ländernas arbetsförmedlingar. Tanken alla organ under ett tak förenklar och öka samordning på EU-nivå.

– Men förespråkare har inte kunnat peka på vad i organen och kommittéerna som inte fungerar, säger Amelie Berg. Till exempel har ett forum för odeklarerat arbete funnits alltför kort tid för att man ska kunna säga att det behöver förbättras.

Udda fåglar i EU-faunan

Ett återkommande problem för Sverige och Danmark i arbetsmarknadsfrågor är att man är udda fåglar i EU:s fauna. De två nordiska länderna lämnar stort utrymme för arbetsmarknadens parter att göra upp. Detta krockar med den gängse metoden bland övriga EU-länder att lagstifta sig fram.

Sverige och Danmark får ständigt kämpa för att deras särlösning inte glöms bort och begränsas i EU-lagstiftning.

Sverige särskiljer sig också genom den negativa inställningen till ELA bland etablerade borgerliga partier.

När EU-ländernas arbetsmarknadsministrar den 6 december sa ja till ELA var det bara Sverige och Ungern som röstade emot. Ungern är ofta motvalls i EU-sammanhang under premiärminister Viktor Orban, och ogillade att EU ger sig in på området. I Sverige hade Alliansen och Sverigedemokraterna kört över S/MP-regeringen i EU-nämnden.

Röstade mot sin övertygelse

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) fick finna sig i att rösta mot sin övertygelse i ministerrådet.

När Europaparlamentets utskott för arbetsmarknadsfrågor röstade den 20 november blev röstsiffrorna övertygande 33-6. De sex motståndarna bestod av tre högerpopulister och nationalister, en brittisk konservativ, en grekisk nynazist och en portugisisk kommunist.

Kontinentala kristdemokrater

Många kristdemokrater i Tyskland och på annat håll på kontinenten har en mer positiv syn på arbetsmarknadsreglering. Men i Europaparlamentet tillhör de samma partigrupp EPP (European People’s Party) som svenska M och KD.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, en kristdemokrat från Luxemburg, har mött uppskattning från socialdemokrater och miljöpartister runt om i EU för att driva sociala frågor. Han och statsminister Stefan Löfven fann varandra när de organiserade ett socialt EU-toppmöte i Göteborg i november 2017.

I september 2017 lanserade Juncker idén om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet i sitt årliga linjetal. För honom handlade det om att ingen ska behandlas som en andra klassens medborgare.

– Vi kan inte ha en andra klassens anställda. Vi måste se till att alla EU-regler om rörlighet för arbetskraft tillämpas rättvist, enkelt och effektivt av ett nytt europeiskt inspektions- och tillsynsorgan, sa han då.

– Det är absurt att vi har en bankmyndighet att se till att bankregler efterlevs, men ingen gemensam arbetsmarknadsmyndighet som säkerställer rättvisa förhållanden på vår inre marknad.

Rättvis europeisk arbetsmarknad 

Kommissionen lade fram sitt lagförslag i mars ifjol. Sedan har behandlingen gått fort. När lagstiftningsprocessen nådde den avgörande uppgörelsen den 14 februari i år mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen, kom lovorden från alla håll.

EU:s arbetsmarknadskommissionär, den belgiske kristdemokraten Marianne Thyssen, kallade ELA för ”russinet i kakan för en rättvis europeisk arbetsmarknad”, och för ”ett avgörande steg mot ett mer socialt Europa”.

Från de gröna sa den brittiska europaparlamentarikern Jean Lambert att byrån kommer att göra det svårare för brevlådeföretag, falska egenföretagare och andra bedrägerier.

Europaparlamentets ansvarige ledamot, den nederländske kristdemokraten Jeroen Lenaers, var extra glad över att gå i mål med sin lagtext innan parlamentet upplöses för valet i maj.

– Byrån är absolut nödvändig. Orättvis konkurrens och exploatering av arbetstagare och bedrägeri har inte alltid bekämpats tillräckligt, sa han.

Forrige artikel Förslag om korttidsstöd: “Alternativet är varsel om uppsägning”  Förslag om korttidsstöd: “Alternativet är varsel om uppsägning” Næste artikel Arbetsmiljöverket hittar många brister i äldreomsorgen Arbetsmiljöverket hittar många brister i äldreomsorgen