Modig efterlyser danskt-svenskt samarbete i flyktingpolitiken

Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper och förföljelse av etniska och religiösa grupper gör att människor flyr, och över 60 miljoner människor är idag på flykt inom eller från sitt land. Många andra rör sig – av förståeliga skäl – bort från fattigdom och misär. I denna tid har Sverige tagit ett mycket stort medmänskligt ansvar. Tillsammans med Tyskland har vi välkomnat fler hjälpsökande än något annat land i västvärlden.

Detta – tillsammans med den våg av medmänsklighet som under hösten svept över Sverige – är något vi ska vara väldigt stolta över. Kristdemokraternas utgångspunkt är att Sverige har ett stort moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd. Vi vill också värna öppenheten och den fria rörligheten inom EU.

Reglerad migration satt ur spel

Samtidigt är det ett faktum att de gemensamma principerna för den reglerade migrationen inom EU i princip har satts ur spel. Schengenområdets yttre gränskontroller upprätthålls inte fullt ut och det sker i princip ingen registrering vid inresa, varför flera av de förutsättningar som det svenska asylmottagningssystemet bygger på alltså inte gäller idag.

Att införa ID-kontroller är ingen liten sak och vi är fullt medvetna om de negativa effekter som kontrollerna får på både vardagsliv och affärsverksamheter i framför allt Öresundsregionen och som följaktligen påverkar både Sverige och Danmark. Men i dagens läge är de nödvändiga.

Aron Modig
Migrationspolitisk talesperson

Konsekvenser har blivit att Migrationsverkets handläggningstider nu ligger på uppemot två år och att det råder akut brist på boendeplatser. Undanträngningseffekter uppstår i olika delar av välfärden, exempelvis ser Inspektionen för vård och omsorg (IVO) risker för allvarliga negativa effekter på socialtjänstens övriga verksamhet. Därutöver finns de logistiska utmaningar som rör matchningen på arbetsmarknaden och underdimensioneringen av bostadsmarknaden, och som inte kommer att kunna lösas på kort sikt.

Färre till Sverige – fler till andra länder

Sammantaget tvingas vi konstatera att vi idag står inför utmaningar som vi ännu inte fullt ut kan bedöma omfattningen av. En konsekvens av detta är – tyvärr – att vi nu behöver minska trycket mot Sverige och det svenska asylmottagningssystemet, genom att få färre asylsökande att söka sig hit, och fler att söka sig till andra EU-länder. Det är ett faktum att om alla EU-länder tagit emot lika många asylsökande som Sverige under 2015, så hade vi gemensamt kunnat välkomna hela 8 miljoner människor. Sverige är dock ett litet land och vi kan av naturliga skäl inte ta hela ansvaret.

I december 2014 föreslog vi från Kristdemokraternas sida ett antal konstruktiva förslag med syfte att sänka kostnaderna för det svenska flyktingmottagandet. Idag är läget som bekant ett helt annat än det var då, och det är självklart att fler åtgärder därför behöver vidtas. Från Kristdemokraternas sida välkomnar vi därför att även regeringen – efter mycket avvaktande – nu har börjat agera, och vi delar inriktningen på de konkreta förslag som har presenterats.

ID-kontroller nödvändiga

Det gäller även möjligheten för regeringen att införa ID-kontroller på bussar, tåg och färjor till Sverige – som riksdagen beslutade om strax före jul. Att införa ID-kontroller är ingen liten sak och vi är fullt medvetna om de negativa effekter som kontrollerna får på både vardagsliv och affärsverksamheter i framför allt Öresundsregionen och som följaktligen påverkar både Sverige och Danmark. Men i dagens läge är de nödvändiga.

Fokus under våren måste nu vara att på ett helt annat sätt än tidigare diskutera möjligheterna till integration. Hur ska alla de människor som vi ger en fristad i Sverige också kunna etablera sig i vårt samhälle – välkomnas inte bara ”hit” utan också ”hem” till Sverige? Här kommer ett stort mått att pragmatism behövas samtidigt som utrymmet att hävda ideologiska principer kommer att vara mycket begränsat.

En fjärdedel så många som Sverige tar emot 

Avslutningsvis vill jag konstatera att mitt främsta uppdrag som svensk riksdagsledamot förstås är att vara engagerad i svensk politik och att ta ansvar för Sverige – inte att ha synpunkter på hur andra länder sköter sina system och sin lagstiftning. Det är dock ingen hemlighet att målsättningen med Sveriges migrationspolitiska omläggning är att förmå även andra EU-länder än Sverige och Tyskland att ta ett större ansvar i den aktuella situationen. Danmark är ett av dessa ”andra” EU-länder, som under 2015 – per capita – tog emot ungefär en fjärdedel så många asylsökande som Sverige.

Det behöver även tydliggöras att frågan om asylsökande till Europa långsiktigt kommer att behöva hanteras och överenskommas på EU-nivå. Vi behöver ett gemensamt, hållbart asylsystem som bidrar till att bättre fördela ansvaret mellan unionens medlemsländer. I arbetet för att få till stånd ett sådant system bör Sverige och Danmark – likt i många andra frågor – samarbeta.