KD: Det brådskar att ge vårdpersonalen en rimlig arbetsmiljö

Det sker ett imponerande arbete i frontlinjen för att möta och vårda coronapatienter. Sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och ambulanspersonal är några av de yrkesgrupper som hjältemodigt tar ett stort ansvar i det dagliga arbetet ute i vården. Och i den kommunala äldreomsorgen gör personalen allt för att förhindra att våra äldre smittas. Men personalens arbetsmiljö är långt ifrån tillfredsställande och måste nu komma i fokus.

Chefer skriker efter hjälp

Under flera veckor har personalen larmat om att det inte finns tillräckligt med skyddsutrustning ute i verksamheterna. Det saknas munskydd, visir, plasthandskar, handsprit, med mera.

Detta är oacceptabelt och går emot arbetsmiljölagen. Personal ska skyddas på jobbet. Men patienter och omsorgstagare måste också skyddas mot coronaviruset. Annars riskerar vi att dödstalen ökar dramatiskt.

Regeringen måste ta personalens oro på allvar, när det gäller brist på utrustning och skyddsmateriel. Personalen måste få en säker och trygg arbetsmiljö. Ute i vården skriker chefer efter hjälp från regering och myndigheter att få fram materiel.

"En så drastisk åtgärd"

Det arbete våra hjältar utför i pandemikrisen påverkar även den psykosociala hälsan på jobbet.

Désirée Pethrus (KD)
Riksdagsledamot och ansvarig för arbetsmiljöfrågor

Uppenbart har många leverantörer velat bidra men regelverket har varit krångligt. Trots att EU gett nya instruktioner om att släppa på vissa krav (CE märkning) om det inte minskar säkerheten för personal, så har Sverige inte agerat med kraft för att lösa bristen på skyddsmateriel.

Arbetsmiljölagstiftningen är tydlig med att det är arbetsgivarens ansvar att se till att skydda personalen. De har svårt att uppfylla sitt åtagande i nuvarande läge. Och ett skyddsombud som anser att personalen inte kan arbeta säkert, kan besluta om ett så kallat skyddsombudsstopp, det vill säga stänga en verksamhet. Men i nuvarande läge är det inte enkelt med en så drastisk åtgärd, när så många behöver vård.

Agera på bred front

Nyligen tvingades Arbetsmiljöverket att backa på sitt ställningstagande gällande en skyddsmask. Den fick först inte användas trots att personal inte hade annat tillgängligt och visste att den var säker. Arbetsmiljöverket menade att masken inte hade rätt märkning. Till slut fick verket ändra på sitt beslut, och nu används den runtom i vården.

Och nu har vi äntligen fått beskedet från arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att lätta på reglerna kring EU/CE märkning. Det välkomnar jag. Men nu är det bråttom att agera på bred front för att fram allt det materiel som personalen behöver.

"Kan behöva samtalsstöd"

Det arbete våra hjältar utför i pandemikrisen påverkar även den psykosociala hälsan på jobbet. Personal kan komma att behöva göra svåra prioriteringar mellan patienter ifall vårdplatser inte räcker till. Att möta människor i livets slutskede är också påfrestande och personal kan behöva samtalsstöd för att orka. Här borde regeringen ge Socialstyrelsen ett uppdrag att särskilt lyfta det psykosociala stödet till personalen, under krisen. Här krävs även att resurser tas fram.

Att känna sig trygg

Även MYNAK, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som är ett nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö bör få ett uppdrag att redan nu följa hur stödet ges till personalen så att de inte får långvariga hälsokonsekvenser för framtiden.

Personal har rätt att känna sig trygg på jobbet. Och om chefer ska kunna erbjuda personalen en säker arbetsmiljö måste regeringen och myndigheter se till att de kan uppfylla de krav som åligger dem. Detta måste gälla även i kristider.