IT&Telekomföretagen: Myndigheter måste se migration som kompetens

Av: Fredrik von Essen
Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

I en rapport som publiceras under november bedömer IT&Telekomföretagen att det år 2022 kommer saknas 70 000 IT-experter om inga särskilda insatser görs. Bland rapportens förslag är att Sverige ska bli den talangattraherande nationen nummer ett.

Nyanlända behövs i IT-branschen

IT-branschen är en både starkt internationaliserad och snabbt föränderlig bransch, vilket innebär både möjligheter och utmaningar för nyanlända. Till möjligheterna hör, förutom att branschen har stor brist på folk, att den är nyfiken på alla som har teknisk bakgrund och fungerande kunskaper i engelska. Bland utmaningarna finns att den mesta rekryteringen sker på informell väg, på andra kanaler än t.ex. Arbetsförmedlingen och platsannonser, och att de flesta både utbildningar och yrkesroller är flytande och inte passar in i några av de etablerade mallarna som används för t.ex. validering och matchning.

När det handlar om utrikesföddas tillträde till den svenska IT-arbetsmarknaden behöver vi hålla isär på perspektiven som rör arbetskraftsinvandrare, som sökt sig hit genom en redan etablerad arbetsgivarkontakt, och på andra som flyttat (eller flytt) hit utan koppling till arbetsmarknaden.

Myndighetssverige måste vakna ur denna nationella törnrosasömn.

Först några rader om de sistnämnda. Under 2016, som en följd av asylvågen, gjorde IT&Telekomföretagen ett antal insatser, både på egen hand och tillsammans med andra organisationer, för att hitta asylsökande och nyanlända med IT- eller telekombakgrund och matcha dem mot våra medlemsföretag. Bland annat genomförde vi två ”speeddatings” i samarbete med Migrationsverket.

Våra erfarenheter var följande:

• Bara vi får till mötena är chanserna goda att ordna praktik eller anställning.
• Mycket stor utmaning dock att nå ut med information till gruppen asylsökande/nyanlända. Varken Migrationverket eller Arbetsförmedlingen har några bra register där man enkelt kan nå personer med viss yrkesbakgrund.
• En upprättad profil på LinkedIn samt fungerande kunskaper i engelska är helt nödvändiga.
• I de fall praktik eller anställning kommer till stånd drabbas arbetsgivarna av en hel del byråkrati kopplat bankkonto, körkort, personnr, bostad, m.m.

Nyanländ kompetens är inte en besvärande avvikelse

Vad vi framför allt blev varse var hur myndigheterna över hela linjen – inte bara Migrationsverket, utan Arbetsförmedlingen, Skatteverket, kommunerna med flera – betraktar nyanländ kompetens som en besvärande avvikelse som man inte har färdiga processer för. Myndighetssverige måste vakna ur denna nationella törnrosasömn och inse att digitalisering och globalisering är fakta och att flödet av utländsk arbetskraft är ett både sunt och nödvändigt normaltillstånd.

Skadar bilden av Sverige som talangattraherande nation

När det gäller arbetskraftsinvandringen så har vi en i grunden sund lagstiftning som bygger på att alla som har ett tydligt jobberbjudande är välkomna hit. Dessvärre har genom både lag- och praxisändringar på senare år en förödande tillämpning av lagen skett, där duktiga och väletablerade arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag från nuvarande eller tidigare arbetsgivare blivit utvisade. Samtliga partier kämpar med att snabbt få till stånd en ändring, dock ser det ut som om detta dröjer till en bra bit in på 2018. Den skada som detta ger på bilden av Sverige som talangattraherande nation kommer bli tung att reparera, men det måste göras.