Debatt

S: Studenter en tillgång vid lärarbrist

DEBATT. Sverige står inför en stor lärarbrist. Med den befolkningsökning som vi ser behöver vi både snabba åtgärder och långsiktiga satsningar, skriver Helene Hellmark Knutsson (S). 

<div>Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning<br></div>
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning
Foto: Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
AV HELENE HELLMARK KNUTSSON (S)
Minister för högre utbildning och forskning
 

Åtgärderna krävs för att möta behovet av lärare och för att bygga svensk skola starkare och höja kunskapsresultaten. Lärarförbundet Student skrev i en debattartikel den 25 februari att lärarutbildningen är den enskilt viktigaste faktorn för att möta lärarbristen. Det stämmer att utbildningen är central, men vi behöver även andra åtgärder för att möta den stora lärarbrist vi står inför.

Skickliga och engagerade lärare är nyckeln till en bra skola. Men idag står den svenska skolan inför en mycket stor lärarbrist. Det totala rekryteringsbehovet av lärare kan komma att uppgå till 90 000 heltidstjänster för perioden 2015-2019 vilket betyder att det kan behövas examineras omkring 60 000 fler lärare än under de senaste fem åren. Det ökade antalet nyanlända är en av de faktorer som påverkar behovet av lärare i Sverige. Men Sverige hade stått inför ett ökat behov av lärare oavsett flyktingmottagandet då vi även ser ett ökande antal elever födda i Sverige, samtidigt som många lärare går i pension under de kommande åren. Dessa behov måste vi möta. Alla barn ska kunna få en bra start i skolan och en fullgod utbildning, samtidigt som vi måste låta proffsen vara proffs.

Positivt för lärarstudenter 

Med den stora ökningen av nyanlända till Sverige, och den lärarbrist vi redan har är lärarstudenter en tillgång för skolan och Sverige. Och för lärarstudenter som vill jobba extra kan det vara positivt att få möjlighet att jobba i en skola. Men lärarbristen i stort kräver ett fortsatt arbete med både snabba åtgärder och långsiktiga satsningar. Vi behöver öka läraryrkets attraktivitet och förbättra lärarutbildningen så fler väljer att bli och förbli lärare. Med en stor brist på lärare behövs det fler utbildningsplatser. Samtidigt behöver vi även en hög kvalitet på lärarutbildningen, en utbildning som måste finnas i hela landet för att möta de behov som finns i våra skolor. Vi måste även se till att insatser för att stärka lärarutbildningens kvalitet, som bland annat övningsskolor, inte koncentreras till de stora städerna.

Det är också viktigt att skapa fler vägar in i läraryrket. Regeringen har satsat på kompletterande pedagogisk utbildning för att de som har en särskild ämneskunskap snabbare ska kunna bli lärare. Till exempel föreslår vi särskilda satsningar mot MINT (matematik, ingenjörsvetenskap, natur och teknik), ämnen där det i dag råder stor lärarbrist. Vi ser också över hur vi på bästa sätt kan ta tillvara på den kompetens som nu kommer till Sverige. Regeringen arbetar även med att bygga ut utbildningarna för lärare och förskollärare. Samtidigt ser vi över möjligheten för andra yrkeskategorier i skolan för att låta proffsen vara proffs.

Vända på varje sten

Med den stora ökningen av nyanlända till Sverige, och den lärarbrist vi redan har är lärarstudenter en tillgång för skolan och Sverige.

OECD har i sin slutrapport om svensk skola lyft att läraryrkets attraktivitet behöver höjas, en viktig faktor är en ökning av lärarnas löner. Regeringen har nu presenterat lärarlönelyftet, en stor lönesatsning som fördelar 3 miljarder på årsbasis för höjda lärarlöner. En viktig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet som kommer innebära ett genomsnittligt lönepåslag inom ett intervall på mellan 2 500 och 3 500 kronor.

Den svenska modellen är att bygga ett kunskapssamhälle. Därför har regeringen arbetat för att möta lärarbristen sedan dag ett men den är stor utmaning och vi måste fortsätta vända på varje sten. Hårt arbete återstår men det måste göras eftersom lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan.

Nämnda personer

Helene Hellmark Knutsson

Landshövding i Västerbotten
Historia, nationalekonomi och statistik (Stockholms uni., 1990–1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00