Funktionell språkträning är nyckeln till integration

”Hur ska jag lära mig svenska på SFI? Här finns ju ingen som pratar svenska.”

Orden kommer från en kvinna som bott i Sverige och läst svenska för invandrare i ett flertal år. Hon sätter fingret på en av de mest grundläggande delarna varför integrationen i Sverige inte fungerat bättre: avsaknaden av funktionell språkträning och avsaknaden av kontakt med majoritetssamhället.

Det är i mötena i vardagen som den riktiga integrationen kan ske.

I den nyligen publicerade forskningsrapporten ”God svenska – vägen till arbete för utrikes födda” (SNS) framkommer att nästan nio av tio rekryterare ser bristande kunskaper i svenska som ett hinder för anställning. Det går förstås att debattera om det är rimliga och rättvisa krav, om arbetsgivarna behöver bli mer flexibla i sin syn på behoven av god svenska etcetera. Men i slutändan är det ändå arbetsgivaren som väljer sina anställda och då talar fakta sitt tydliga språk. Det visar än en gång på betydelsen av språket för möjligheten till anställning. Forskarna bakom rapporten konstaterar vidare att SFI inte räcker för att lära sig funktionell svenska samt att många arbetsgivare anser att den nivå av svenska som uppnås genom SFI är otillräcklig för anställning.

SFI räcker inte för funktionell svenska

Vi på den ideella organisationen Kompis Sverige har i snart tio år arbetat med kontaktskapande verksamhet där nyanlända och utrikesfödda som upplever utanförskap ges möjlighet till kontakter och umgänge med etablerade svenskar i vardagen. Genom vårt nationella Kompisprogram får deltagarna såväl funktionell språkträning, utökat nätverk och bättre kunskap om det svenska samhället. Informellt och i vardagen, precis som det måste vara. Dessutom får etablerade svenskar breddade nätverk, nya perspektiv och ökad kännedom om hur det är att vara ny i Sverige.

De utrikesfödda vi möter i vår verksamhet ger en samstämmig bild. De vill förbättra sin svenska och de vill lära känna fler svenskar. De förstår att dessa delar hänger ihop och att det inte räcker att läsa SFI. Denna bild delas också av många av de SFI-lärare vi träffar som uppmuntrar sina elever att hitta sätt att öva svenska, inte minst muntligt, utanför skolan.

Svenskan förbättras av fler kontakter

Bland de utrikesfödda som fått en svensk kompis som de har haft kontinuerlig kontakt med i minst sex månader uppger nästan 9 av 10 att de genom detta har förbättrat sin svenska, pratar mer svenska i vardagen och att de blivit mer trygga att prata svenska med personer de inte känner. Vi ser även att tre fjärdedelar av de etablerade svenskarna upplever att deras utrikesfödda kompis förbättrat sin svenska. Detta är nog så viktigt. Precis som forskningsrapporten visar är det högst relevant hur andra uppfattar språknivån, till exempel vid en rekrytering.

I Sverige har vi varit så upptagna med att integrera människor i systemet att vi tycks ha glömt bort att den verkliga integrationen behöver ske i och tillsammans med det omgivande samhället. Synen på integration som ett särintresse för de som kommit hit har format inriktningen på de satsningar som görs, men en förutsättning för människor att kunna integreras är att det finns något och någon att integreras med. Ett närvarande majoritetssamhälle som tillåter och underlättar för människor att bli en del av det samhället med allt vad det innebär.

Det är i mötena i vardagen som den riktiga integrationen kan ske. Där blir språkträningen funktionell, där byggs nätverken som öppnar dörrar, där byggs tilliten mellan människor. Det är där den stora potentialen för lyckad integration finns.