Debatt

Fria moderata studentförbundet: Sluta kasta mer pengar på Arbetsförmedlingen, regeringen

Arbetsförmedlingen borde fortsätta att finnas för att hjälpa människor som står långt bort ifrån arbetsmarknaden. Men svaret på arbetslösheten är näppeligen mer pengar till Arbetsförmedlingen, skriver Fredrik Ljung och Rolan Jusupov, FMSF Stockholm.

Arbetsförmedlingen är en tämligen ineffektiv myndighet som har stora brister i sin kärnverksamhet, skriver debattörerna. 
Arbetsförmedlingen är en tämligen ineffektiv myndighet som har stora brister i sin kärnverksamhet, skriver debattörerna. Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringen har i dagarna presenterat sin vårbudget. Den är återhållsam, vilket är förståeligt med tanke på det svåra ekonomiska läget vi befinner oss i, med ökande matpriser och inflation. Det är i sig bra och rimligt att hjälpa utsatta och räntekänsliga hushåll. Vi vill se ett friskt och stöttåligt Sverige, där människor har råd med mat och där ordning råder. Haken med vårbudgeten är att regeringen väljer att tillskjuta Arbetsförmedlingen 50 miljoner kronor. Det är i flera avseenden en felaktig prioritering.

Arbetsförmedlingen måste effektiviseras

För det första får Arbetsförmedlingen redan 80 miljarder varje år där enbart förvaltningsanslaget uppgår till ungefär tio miljarder kronor. Det är ingen oprioriterad eller obemedlad myndighet vi pratar om. Arbetsförmedlingen borde i stället effektivisera sin verksamhet – på samma sätt som gemene man anpassat sin privatekonomi eller företag sina utgifter. Det är viktigt att förvalta skattebetalarnas pengar extra varsamt i dessa tider.

För det andra, och kanske allra viktigaste, är Arbetsförmedlingen en tämligen ineffektiv myndighet som har stora brister i sin kärnverksamhet, nämligen som dess namn antyder att förmedla lediga jobb samt matcha arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden. Det är dock inte det enda. Verksamheten brister på punkt efter punkt: regelefterlevnad, effektivitet och kostnadskontroll. Exempelvis förmedlas endast en eller två procent av alla jobben på den svenska arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen. Givet att anslaget är 80 miljarder per år är avkastningen ganska klen.

Verksamheten brister på punkt efter punkt: regelefterlevnad, effektivitet och kostnadskontroll.

Möjligen reflekterar detta att endast en procent av svenskarna har stort förtroende för verksamheten. Även om åtta procent visserligen har litet förtroende har resterande nittio procent av svenskarna faktiskt inget förtroende över huvud taget, visar en SOM-mätning.

Mycket snack, lite hockey

Det är redan så att allt färre företag vänder sig till Arbetsförmedlingen vid rekryteringar, och mer än hälften som försökt upplever att det fungerat dåligt. Tittar man på upphandlade utbildningsinsatser så levereras blygsamma resultat även där. En sportmetafor dyker osökt upp i tanken när vi överblickar dessa realiteter: ”mycket snack, lite hockey”. Det är onekligen en passande beskrivning av Arbetsförmedlingen.

Nej, självklart är arbetslösheten inget oväsentligt problem, tvärtom drabbar det hela samhället på både kort och lång sikt. Dessutom kommer arbetslösheten att stiga precis som både ekonomer och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i sitt anförande påpekat. Givetvis bör Arbetsförmedlingen fortsätta att finnas framöver för att hjälpa människor som står långt bort ifrån arbetsmarknaden. Men svaret på arbetslösheten är näppeligen mer pengar till Arbetsförmedlingen.

Nya aktörer spelar större roll

Det är vidare ingen hemlighet att den statliga arbetsmarknadspolitiken står med betydande problem men också att arbetsmarknaden präglas av nya trender. Nya aktörer tar allt större plats och roll vid rekryteringsprocesser. Sju av tio jobb förmedlas genom nätverk, något som naturligtvis är en utmaning ur ett arbetsmarknads- och integrationsperspektiv. För sex år sedan återlämnade Arbetsförmedlingen sex miljarder kronor tillbaka till staten som följd av uteblivna programinsatser.

Det råder dessutom knappast brist på frågor där dessa 50 miljoner skulle kunna läggas. Den akuta klimatfrågan. Den svenska skolan som brister. Våra vänner i Ukraina som försvarar både sin och vår rätt att leva i frihet. Om det är något Arbetsförmedlingen behöver så är det främst goda reformer – inte 50 miljoner.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00