Efter märket – Gd ser ingen risk för att lönerna eldar på inflationen

Ytterst är det Riksbankens ansvar att se till att få ner inflationen i Sverige. Men flera andra försöker att dra sina strån till stacken för att inte elda på prisökningarna. Nyligen lade finansminister Elisabeth Svantesson en stram vårändringsbudget och för några veckor sedan enades industrins arbetsgivare och fack om det nya märket, som i praktiken innebär reallönesänkningar. Flera andra avtal har följt det sedan dess.

Många ekonomer pustade ut efter att parterna kommit överens. Farhågan har varit att hamna i en så kallad pris-lönespiral där priserna och lönerna jagar varandra uppåt. Det hände i Sverige på 1970-talet och höll i sig till 1990-talet. Men efter att märket satts till 7,4 procent på två år är i alla fall Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen lugn att det inte kommer att inträffa i den nuvarande inflationschocken.

– Det här avtalet som har slutits ger inte en sådan risk, säger han till Altinget.

Men om märket hade blivit högre hade risken för en pris-lönespiral i Sverige varit högre?

– Ja om märket hade varit väldigt mycket högre. Men det är inte så att en pris-lönespiral utlöses av en tiondel till utan då talar vi om väldigt mycket högre.

Omvärlden påverkar

Inte heller i omvärlden ser Albin Kainelainen i dagsläget någon pris-lönespiral. Däremot är risken större för det där än i Sverige. Och i en sammanflätad världsekonomi skulle en sådan drabba också svensk ekonomi.

Jag tror att den kloka vägen är att ha is i magen och se vad som händer på några års sikt och inte blåsa på för mycket i någon form av Twitterhets.

Daniel Lind
Forskningsledare Arena Idé

– I ett internationellt perspektiv finns risken kvar. I länder som USA och Storbritannien stiger lönerna relativt fort. Det här kan leda till att företagen ytterligare höjer priserna och att lönerna stiger. Då skulle vi också påverkas. Då stiger våra importerade priser. Men vi är väldigt långt bort från 1970-talets bestående problem.

Priserna

Vem som bär skuld för inflationen råder det delade meningar om. Alla är överens om att pandemin och kriget i Ukraina har påverkat. Men samtidigt har ingen missat debatten om livsmedelsbranschens prissättning den senaste tiden. I sin senaste analys från december såg dock inte Konjunkturinstitutet att det skett oskäliga prishöjningar.

– Där fann vi att företagen inte hade höjt priserna mer än deras kostnader. Sen kan det alltid finnas enskilda företag och enskilda branscher, säger Kainelainen och fortsätter:

– Vi har inte sett slutet på prisökningarna än. Så vi har nya uppdrag av regeringen att följa prisutvecklingen på bland annat livsmedel. Vi kommer att återkomma med fler analyser under året.

Framtiden avgör

Vem som är vinnare och förlorare i avtalsförhandlingarna är också för tidigt att säga. Det avgörs till stor del av hur inflationen utvecklas framåt. Vid ett seminarium om avtalsrörelsen på tankesmedjan Arena idé, lyfte smedjans forskningsledare Daniel Lind just detta:

– Det som är lite osäkert är det andra året som inte är uppsägningsbart. Det är en stor risk att låsa in sig i något som sedan fortsätter bidra till reallönesänkningar. Men de bästa prognoserna pekar mot att det blir reallöneökningar nästa år i lugn takt, säger han och tillägger:

– Parterna gör så gott de kan. Men det är alltid att kasta tärning i det här. Jag tror att den kloka vägen är att ha is i magen och se vad som händer på några års sikt och inte blåsa på för mycket i någon form av Twitterhets.