Replik: Försäkringskassan "snyggar inte till" siffrorna

REPLIK. Vi på Försäkringskassan vill bemöta de påståenden som framförs av Riksförbundet FUB i veckan gällande avslag på aktivitetsersättning. Vi vill vara mycket tydliga med att vi inte har några som helst anledningar att vilja ”snygga till siffrorna”, skriver Ingeborg Watz Forslund, Försäkringskassans områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning.

Ingeborg Watz Forslund
områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan

Riksförbundet FUB riktar i sin debattartikel på Altinget den 6 mars kritik mot bland andra oss på Försäkringskassan för att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att hamna mellan stolarna.

Vi har förståelse för den oro för sin försörjning som dessa personer och deras anhöriga kan uppleva. Det är viktigt att samhällets trygghetssystem fångar upp de som på olika sätt behöver hjälp och stöd, men vi vill här bemöta de påståenden som framförs.

Gemensamt ansvar

Flera av samhällets aktörer, lagstiftaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård har ett gemensamt ansvar för att trygghetssystemen fungerar som de är tänkta.

Aktivitetsersättning kan ges till den som är mellan 19 och 29 år, och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att denne inte kan arbeta under minst ett år. Syftet är inte att man ska bli kvar i försäkringen, utan att man ska kunna komma ut i arbete.

Det är dock viktigt att påpeka vad som är Försäkringskassans roll i detta – att göra korrekta bedömningar utifrån den lagstiftning som våra folkvalda har beslutat om. Vi ska bedöma rätten till ersättning och därefter utreda behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och vid behov samordna insatser mellan aktörerna vi nämnde ovan.

Arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten

Artikelförfattarna hänvisar till att ”i dagsläget finns inte de anpassade arbeten som dessa unga klarar av annat än hypotetiskt”. Men lagstiftningen och praxis är på den här punkten tydlig – vid bedömningen av rätt till aktivitetsersättning ska Försäkringskassan bedöma arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden, om något sådant arbete finns tillgängligt vid beslutstillfället är inte något som ska bedömas.

Ökningen av andelen avslag

Andelen avslag de senaste åren har mycket riktigt ökat. Försäkringskassan har inte ändrat sina bedömningskriterier för rätten till aktivitetsersättningen men vi arbetar ständigt för att följa upp och ge stöd för en rättssäker och likformig handläggning så att vi följer de lagar och regler som finns på ett korrekt sätt.

Vi vill här vara mycket tydliga med att vi inte har några som helst anledningar att vilja ”snygga till siffrorna” som artikelförfattarna uttrycker det. Vår uppgift är att följa lagstiftningen, och det finns inga mål kopplade till avslagsfrekvens. Vare sig i lagstiftning, i regleringsbrev eller på annat sätt.

Påståendet att Försäkringskassan inte vill offentliggöra siffran för andel avslag under 2018 stämmer inte heller. Försäkringskassan publicerar kontinuerligt statistik för förhållandet mellan antalet avslag och bifall, men vi redovisar inga siffror innan de är säkerställda.

I den nyligen publicerade årsredovisningen (se sidan 107 och framåt) framgår att andelen avslag för alla former av ansökningar om aktivitetsersättning låg på 26 procent under 2018, vilket motsvarar 6 320 avslag. Det är en ökning jämfört med 2017 då avslagsandelen var 20 procent och antalet uppgick till 5 083.

Förstärkt kompetensen

Vi har sedan 2017 vidtagit flera åtgärder för att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar, bland annat genom att förstärka kompetensen hos handläggarna och ge bättre stöd i att värdera och analysera medicinska underlag. Som exempel har en fördjupad utbildning i utredningsmetodik tagits fram. Handläggningsprocessen och vägledningen har genomgått omfattande revideringar och flera insatser pågår samtidigt för att stärka arbetet med samordningsuppdraget.

Att vi skulle ha en ”bristfällig kompetens kring diagnoser som intellektuell funktionsnedsättning och autism” stämmer inte. Vi har en väl fungerande struktur där handläggarna får hjälp av försäkringsmedicinska rådgivare och dessutom utbildningar i bland annat neuropsykiatri.

Personer kan hamna i kläm

Med allt detta sagt ser givetvis även vi risker för att dessa personer kan hamna i kläm. Det är då vår uppgift som myndighet att beskriva för lagstiftaren om vi har anledning att tro att deras intention med lagstiftningen inte uppnås. Därför har vi exempelvis i vårt svar på regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2017 pekat på utmaningen med att bedöma arbetsförmåga i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden.

Vi ser också fram mot en fortsättning på den goda dialog vi har haft mer er på Riksförbundet FUB i dessa frågor.

Forrige artikel SD: Vi behöver ett mer flexibelt pensionssystem SD: Vi behöver ett mer flexibelt pensionssystem Næste artikel V: Höj gärna pensionsåldern - men förbättra villkoren först V: Höj gärna pensionsåldern - men förbättra villkoren först