Debatt

Debatt: Arbetsgivare bör avgöra vilka nya utbildningar som ska finansieras

DEBATT. Fler kan komma ur arbetslösheten genom minskade kostnader och rätt utbildningsinsatser. Vi vill även att nya utbildningsplatser bara ska kunna få finansiering om det finns en efterfrågan från arbetsgivare, skriver Magnus Wallerå, chef på Svenskt Näringsliv.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Magnus Wallerå
Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv


Coronakrisen hotar inte bara liv och hälsa. Den slår brett mot näringslivet och jobben. Nedgången i ekonomin är djup och återhämtningen väntas ta flera år. Svenskt Näringsliv bedömer att arbetslösheten stiger till över 11 procent nästa år och i början av år 2021 beräknas över 600 000 personer vara inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Stimulera viljan att återanställa

Många kommer att ha en tuff höst. Situationen kommer vara särskilt allvarlig för unga och utrikes födda som redan innan krisen hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Viktiga strukturreformer har uteblivit och den höga arbetslösheten bland vissa grupper har inte tagits på tillräckligt stort allvar. Därför är det alarmerande att hälften av de som skriver in sig på Arbetsförmedlingen är unga personer.

Viljan för företag att återanställa behöver stimuleras genom minskade kostnader, ökad tillgång på efterfrågad kompetens och rätt utbildningsinsatser.

Risk för fortsatt kompetenskris

Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från tiden före corona visar att sju av tio företag hade svårt att hitta kompetensen de söker. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckades helt.

Staten behöver säkerställa att det på regional nivå finns fungerande infrastruktur och öronmärkta pengar till validering och kompletterande utbildningsinsatser.

Magnus Wallerå
Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Coronakrisen har inte förändrat de grundläggande funktionsfelen: bristande matchning mellan behoven och de sökandes kompetens, dålig rörlighet och alltför svaga incitament för arbetslösa att ta lediga jobb. Trots hög arbetslöshet finns det en överhängande risk för att företagen, när de vågar anställa igen, åter hamnar i en kompetenskris.

Vad vi vill se

Det är bra att regeringen tillfört resurser för att skapa fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskola. Men det räcker inte. Regeringen måste se till att det fortsatt blir rätt platser som prioriteras. Svenskt Näringsliv vill se:

  • Skräddarsydda, relevanta utbildningsinsatser. Utbildningar och kompetensinsatser måste vara, flexibla, korta (modulbaserade), digitala och branschanpassade. Fokus bör ligga på nyarbetslösa eller personer i parternas omställningsorganisationer.

  • Ett näringslivskriterium för nya utbildningsplatser. Nya utbildningsplatser ska bara kunna få finansiering om det finns en uttrycklig efterfrågan från arbetsgivare.

  • Öronmärkta resurser för validering. Staten behöver säkerställa att det på regional nivå finns fungerande infrastruktur och öronmärkta pengar till validering och kompletterande utbildningsinsatser. I de fall det finns nationella modeller för branschvalidering ska dessa användas.

Sänk arbetsgivaravgiften

Rätt prioriterade utbildningsinsatser är viktigt men måste kombineras med att det blir billigare att anställa. Risken att en hel generation unga vuxna hamnar i arbetslöshet och utanförskap är överhängande. I ett läge då efterfrågan på arbetskraft kommer att vara onormalt låg är en riktad nedsatt arbetsgivaravgift ett effektivt sätt att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bland unga.

Vi vill därför att regeringen slopar den allmänna löneavgiften för personer mellan 18 och 26 år under krisen. Det innebär en nedsättning av arbetsgivaravgiften från 31,4 till 19,8 procent. Nedsättningen ska gälla på löner upp till 25 000 kronor i månaden.

Ett mer konkurrenskraftigt land

Det finns en risk att pandemins effekter permanentas i ekonomin och att stigande arbetslöshet och försvagad konkurrenskraft tränger undan viktiga investeringar i kunskap, välfärd och infrastruktur. Men det finns också en tydlig väg framåt, där möjligheten till växande företag och nya jobb lägger grunden för ett samhälle som växer, och som skapar framtidstro för våra unga. Med rätt reformer kan återstarten påskyndas och grunden läggas för ett mer konkurrenskraftigt och hållbart Sverige.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00