Akavia: Lärosätena – sträck ut en hand till permitterade akademiker

Trots en stor vilja till kompetensutveckling bland korttidspermitterade akademiker erbjuder få arbetsgivare utbildning. Om vi redan nu ger medarbetare förutsättningar att fördjupa sig eller ställa om står Sverige bättre rustat när konjunkturen vänder. Nu finns också en chans att stärka lärosätenas roll i vidareutbildningen av yrkesverksamma.

Rusta sig för omställningen

När krisen är över kommer en del av de jobb som nu försvinner att ersättas av nya. Krisen förändrar vårt sätt att konsumera och det uppstår nya handelsmönster, förändringar som i många fall kommer att bli bestående.

Just nu är över 400 000 anställda i Sverige korttidspermitterade. Korttidsarbete skapar en möjlighet för människor att rusta sig för den period av omställning på arbetsmarknaden som väntar. Hur väl vi tillvaratar den möjligheten påverkar våra förutsättningar att ta oss ur krisen, men också vår konkurrenskraft på längre sikt.

Bara sju procent

För de som har investerat i en akademisk utbildning har universitet och högskolor en naturlig roll när det handlar om livslångt lärande.

Lee Wermelin och Mikael Andersson
Akavia

Tyvärr har dessa möjligheter ännu inte tagits tillvara. Akavia organiserar akademiker inom det samhällsvetenskapliga området. En undersökning som vi riktat till våra medlemmar visar att viljan till kompetensutveckling är stor bland de som är korttidspermitterade, eller kommer att bli det.

Åtta av tio uppger att de vill utveckla sin kompetens under den tid de inte arbetar. Däremot är det endast sju procent av arbetsgivarna som har fattat beslut om att kompetensutveckling ska erbjudas till de som korttidspermitterats.

Detta är ett slöseri med humankapital och med våra medlemmars vilja att använda krisen till utveckling. Att korttidsavtalen används för kompetensutveckling är något som Tillväxtverket uppmuntrar. Arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar, men även lokala fackliga företrädare behöver ta fasta på de skrivningar om kompetensutveckling som finns i korttidsavtalen.

Lärosätenas roll

För de som har investerat i en akademisk utbildning har universitet och högskolor en naturlig roll när det handlar om livslångt lärande. Att lärosätena nu får fler platser och resurser för kompetensutveckling öppnar upp möjligheter för fler att utbilda sig. Det gör att den pågående krisen kan användas för vidareutbildning eller för att skaffa nya kompetenser.

Just nu är också ett förslag ute på remiss som innebär att lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas vidareutbildning ska tydliggöras i högskolelagen. Detta är ett bra initiativ som långsiktigt kan bidra till att lärosätena får en viktigare roll i akademikernas utveckling.

Men det krävs även ändringar i resursfördelningssystemet så att lärosätena får ekonomiska incitament att erbjuda mer utbildning för yrkesverksamma. Systemet behöver också vara flexibelt så att det kan hantera nya behov som uppstår.

Lösningar för alla

Det kommer att dröja innan dessa förändringar får genomslag. På kort sikt behövs fler samarbeten mellan företag och lärosäten för att möjliggöra kompetensutveckling för permitterade akademiker. Här har företagen själva en nyckelroll, men även lärosätena behöver sträcka ut en hand och skapa flexibla och digitala lösningar som kan tillgodose yrkesverksamma akademikers behov. Lärosätena behöver se till att alla utbildningsgruppers intressen tas tillvara.

Vi vill uppmana utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S) att driva på för att lärosätena antar denna utmaning. Genom en dialog med landets lärosäten, där de uppmuntras att snabbt öppna sina portar för korttidspermitterade akademiker, kan akademins starkare roll i det livslånga lärandet påskyndas och näringslivet kan stå starkare rustat för tiden efter krisen.