Akademikerfack: Snabb etablering kräver smartare metoder

Passiv tid är bortslösad tid. Efter ankomst spenderar nyanlända lång tid i väntan på att integrationsprocessen ska starta. Migrationsministern har nyligen aviserat att det kan dröja upp till två år innan de som nu kommer får besked om uppehållstillstånd. Därefter ska en kommunanvisning göras, något som kan ta flera månader. Först därefter kommer den nyanlända in i systemet för etablering på arbetsmarknaden. Detta är ett uppenbart slöseri med såväl tid som potential.

En halv miljon personer behövs

Sverige är i stort behov av den arbetskraft som de asylinvandrade utgör. Inte minst på grund av en åldrande befolkning. Enbart inom kommuner och landsting kommer det behövas en halv miljon människor de kommande tio åren, många av dem akademiker.

Vi är övertygade om att det finns en mängd åtgärder som enkelt kan förbättra, förenkla och inte minst snabba på de invandrade akademikernas etablering på arbetsmarknaden i Sverige.

Satsningar på yrkesinriktad sfi

En snabbare integrationsprocess måste inte vara en belastning på systemet om den görs på rätt sätt.

GÖRAN ARRIUS OCH SOFIA LARSEN
Ordförande i Saco respektive Jusek

Saco och Jusek har länge varit drivande för att förbättra valideringen av utländska akademiska examina. Därför är det glädjande att det nu pågår arbete för att effektivisera valideringen. Vi föreslår nu ytterligare åtgärder som kan leda till en avsevärt snabbare och mer välfungerande etablering för nyanlända akademiker:

• Ta reda på utbildningsbakgrund direkt vid asylansökan. Idag pågår ett projekt där Arbetsförmedlingen kartlägger nyanländas kompetens efter asylbeslut men innan kommunplacering. Det är bra men då har redan lång tid gått till spillo. Om Migrationsverket registrerar utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet när individerna söker asyl kan bättre insatser göras redan under asyltiden. Det möjliggör riktad information och underlättar dimensioneringen av exempelvis kompletterande utbildningar.
• Svenskundervisning från dag ett. Det borde vara en självklarhet att alla ska börja läsa svenska redan under tiden i asylboende.  Idag finns en brist på utbildade lärare i Svenska som andraspråk. En kraftig satsning på interaktiv fjärrundervisning kan kompensera bristen på lärare och därigenom möjliggöra en tidigare svenskundervisning.
• Fler bör få tillgång till yrkesinriktad sfi. Idag finns yrkesinriktad sfi inom få yrken och i få regioner. En svårighet är att det inte finns tillräckligt med individer inom samma yrke i samma region. Genom ökat samarbete mellan kommunerna och en utbyggd fjärrundervisning får fler tillgång till individanpassad utbildning.
• Utveckla en interaktiv webbaserad nationell vägledning med integrerade och användarvänliga e-tjänster på olika språk. I dagsläget finns ett antal webbportaler, men ingen komplett. I samma portal bör ideella insatser gentemot målgruppen samlas liksom länkar till utbildningar, karriärrådgivning samt kontaktuppgifter till arbetsgivare som erbjuder praktik.

Stort tryck

Vi vet att det just nu är ett stort tryck på Migrationsverket och andra berörda myndigheter. De anställda gör ett viktigt arbete och det kommer att ta tid att anställa och lära upp fler för att utöka kapaciteten. Men en snabbare integrationsprocess måste inte vara en belastning på systemet om den görs på rätt sätt.

Nyanlända akademiker är både handlingskraftiga och kompetenta att själva ta sig fram. Genom ökad information och flexibilitet i systemen finns alla förutsättningar att snabba på etableringen samtidigt som kapacitet kan frigöras hos pressade myndigheter och kommuner till de som behöver mer stöd.