"Vi borde ändrat beteende snabbare"

Det är krångligt att få tid med LO:s ordförande under avtalsrörelsen. Efter Altingets intervju på femte våningen i organisationens högborg på norra bantorget är det snabba steg för Karl-Petter Thorwaldsson iväg till nästa möte.

För drygt ett år sedan bytte LO strategi i hur de ska hantera SD-väljare bland sina medlemmar. I november förra året sympatiserade 24 procent av LO-medlemmarna med Sverigedemokraterna. Ser man bara till männen var siffran ännu högre, 31,5 procent. I årets partisympatiundersökning som SCB offentliggjorde i början av december, har sympatisörerna blivit något färre. Dryga 21 procent sett till alla LO-medlemmar, 25 procent av LO-männen och 14 procent av LO-kvinnorna skulle rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag. 

– Nu pratar vi både om deras nazistiska historia och de frågor som de röstar om i riksdagen som går stick i stäv med vad LO-medlemmarna gynnas av. Då kommer vi mycket närmare våra medlemmar, nu senast i debatten om att kräva kollektivavtal vid upphandling. Då går det att känna igen sig och vara med i fighten mot Sverigedemokraterna, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Borde ni ha gjort det tidigare?

Hade vi förstått att valet i Holland för femton år sedan var början på en våg av misstro mot makten så hade vi kunnat göra den analysen för ett och ett halv decennium sedan.

– Om jag ska vara självkritisk, ja. Det var först på midsommarafton som jag förstod att det inte handlade om regionala exempel i Europa, jag var övertygad om att Storbritannien skulle stanna i EU. När jag gick in på deras valmyndighets hemsida blev det självklart: finns det framtidstro och tillväxt är det självklart att vara med i EU, så fort utvecklingen går bakåt säger man nej. Hade vi förstått att valet i Holland för femton år sedan var början på en våg av misstro mot makten så hade vi kunnat göra den analysen för ett och ett halv decennium sedan.

Det finns andra frågor där Thorwaldsson anser att fackföreningsrörelsen varit för formalistisk. I dag jobbar flera LO- och TCO-anslutna fackförbund med att värva unga personer med visstidsanställningar som medlemmar, en omställning som kommit först de senaste åren.

– Det har varit fall på eget grepp. I 40, 50 år har vi haft grundinställningen att man blir medlem i facket den dagen man får sin första tillsvidareanställning. I dag är 770 000 personer inte tillsvidareanställda och det har varit korkat av oss att inte ändra vårt beteende snabbare.

En åtgärd som han hoppas gör det attraktivare för unga med osäkra anställningar att gå med i facket är att de ska slippa byta fackförbund om de hoppar mellan olika jobb och branscher. LO har sedan några år tillbaka en överföringsdatabas som ska förenkla övergången till ett annat fack. 

– Det gör det lättare för den enskilda individen. I teorin ska du byta mellan fack om du en månad jobbar i butik och nästa med hotellstäd, folk gör det kanske en gång men inte mer och då tappar vi dem.

"Parterna kan göra mer för att få utsatta i jobb"

Karl-Petter Thorwaldsson tror att Sverige har en bra chans att nå Stefan Löfvens mål om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Arbetsmarknadens parter kan göra mer för att hjälpa de grupper som Arbetsförmedlingen klassar som de som har svårast att hitta sysselsättning: Personer utan gymnasieutbildning eller kort eller ingen grundskoleutbildning, personer födda utanför Europa, de över 55 och personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga.

– Vi har en diskussion om att hitta avtalsvägar ihop med motparten för att göra det enklare att få fäste. Det är ett problem i dag, förut var jobbet ingången i integrationen och när man väl jobbade fick man svenskundervisning och yrkeskunskaper. I dag gör vi tvärtom, förväntar oss att den som är på väg in i arbete redan kan de här sakerna, då förlorar många självförtroende och initiativförmåga. Där skulle parterna kunna göra mer.

Utbildningsinsatser och statligt subventionerade jobb ser LO-toppen som de viktigaste verktygen för att möta utmaningen och då måste Arbetsförmedlingen fungera bättre än den gör idag anser Thorwaldsson, gärna genom decentralisering.

– Vi är ärligt talat mer och mer missbelåtna med hur Arbetsförmedlingen jobbar. Vi levererar in snabbspår och yrkesintro från parterna men Arbetsförmedlingen får av någon anledning inte fart på det regering och riksdag fattar beslut om. Jag skulle gärna se att staten ger två eller tre län, Skåne, Västra Götaland och Sörmland, möjligheten att göra ett omfattande försök med jobbmatchning via länsstyrelsen eller ett nytt regionalt organ. Lokala och regionala aktörer skulle kunna göra det bättre.

I boken "Ingen ska lämnas efter" som släpptes 2014 på Leopold förlag, berättar Thorwaldsson om sin uppväxt i bruksorten Kosta och om hur folkhemmet format hans liv till den han är i dag. I boken driver han också frågan om ett statligt huvudmannaskap för skolan, en debatt som i PISA-dagar är högaktuell.

Är ett statligt huvudmannaskap för skolan en fråga som LO skulle kunna driva?

– Egentligen inte. Det är bra att besluten fattas i kommunerna nära medborgarna som har mycket bättre koll på det än staten. Jag har hela tiden sagt att om ett statligt huvudmannaskap är det som behövs för att hitta en bred överenskommelse så kanske regeringen måste vara ödmjuka nog att säga att de kan tänka sig det.

LÄS MER:LO-basen vill ha statlig skola

Att Anna Kinberg Batra under sommaren sa att hon kan tänka sig att friskolor inte ska få ta ut vinst om de inte når upp till kvalitetsmålen och att Liberalerna vill förbjuda religiösa friskolor visar att det finns möjlighet att nå en samsyn i skolpolitiken tycker Thorwaldsson, diskussionen borde inte handla om procentsatser i välfärden, särskilt inte när det gäller skolan och PISA-undersökningen visar en minskad likvärdighet i det svenska skolsystemet.

– Det gör mig så ledsen, jag började också skolan som arbetarunge och jag fick chansen att gå i en skola som gav lika möjligheter för alla. I dag klarar inte de barn som inte har föräldrar som har möjlighet att plugga med dem skolan. Att vi skulle få tillbaka klasskolan trodde jag aldrig men så är det.