SSU: "Ungas psykiska ohälsa en tickande bomb"

DEBATT. Den växande psykiska ohälsan bland unga är en tickande bomb som kräver politiska lösningar här och nu. Det skriver SSU:s förbundsordförande Philip Botström.

Av: Philip Botström
förbundsordförande SSU

Psykisk ohälsa har blivit en av min ungdomsgenerations största folkhälsoproblem. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan tredubblats sen 90-talets början. Det är en varningsklocka som politiska beslutsfattare måste ta på större allvar. För psykisk ohälsa måste sluta reduceras till ett individuellt ansvar. Det är ett samhällsproblem som kräver gemensamma politiska lösningar.

Åtgärder krävs i närtid

En rapport från BRIS visar att nästan 60 procent av alla 15-åriga tjejer lider av stress och utmattning, att 4 av 10 inkomna samtal till BRIS handlar om psykisk ohälsa och att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga i åldrarna 5–19 år har fördubblats de senaste 10 åren. Det här är en utveckling som är fullkomligt oacceptabel. SSU har länge lyft frågan och drev senast igenom ökade satsningar på elevhälsan på Socialdemokraternas partikongress. Men det behöver också bli verklighet. SSU vill se följande åtgärder i närtid för att stoppa den psykiska ohälsan bland unga:

1. Stärk elevhälsan
Skolan är en av de mest effektiva miljöerna för att jobba förebyggande och fånga upp unga som mår dåligt tidigt. Därför är det oroväckande att granskningar från skolinspektionen visar att 3 av 10 skolor brister i elevhälsans kvalitet. SSU vill att elevhälsan får mer resurser för att kunna anställa mer personal. I dag kan en skolkurator ha ansvar för upp till 1000 elever. Akademikerförbundet SSR visar i en undersökning att över 75 procent av landets skolkuratorer upplever att arbetsbelastningen är för hög och föreslår ett riktmärke om 300 elever per skolkurator. En anställd inom elevhälsan per 300 elever är en rimlig ambition för alla kommuner att sträva efter, med ekonomisk draghjälp från staten.

2. Korta köerna till BUP
Ingen ung ska behöva vänta i månader för att få en tid hos Barn-och ungdomspsykiatrin (BUP) när man mår dåligt. Tillgängligheten är generellt sett för dålig och det skiljer sig stort mellan landets regioner. Det ska inte spela någon roll var man växer upp för att ens psykiska välmående ska tas på allvar. Vi måste se till att BUP får mer statliga resurser så att köerna kan kortas och för att tillgängligheten ska bli jämnare i hela landet. Regeringens satsning på 100 miljoner kronor till BUP i vårbudgeten är en bra start. Men det kommer krävas mer de kommande åren.

3. Bryt tabun i samhället
Även om vi får en elevhälsa och ungdomspsykiatri i toppklass, spelar det ingen roll om ingen vågar ta sig dit. I dag präglas samhället av en skev syn av psykisk ohälsa. Att må dåligt ses som något svagt och tabun är stor, inte minst bland oss killar. I dag är även förväntningarna skyhöga på unga. Man ska prestera i skolan, ha ett socialt liv, ha ett snyggt instagramflöde och helst ha ett extrajobb. Det skapar enorm stress, press och ångest bland oss unga. För att förebygga psykisk ohälsa krävs därför även insatser som inte är materiella. Samhällsnormerna och förväntningarna måste brytas och skolan måste ta sitt ansvar för att prata om psykiskt välmående. I det arbetet har vi alla ett gemensamt ansvar.

Tickande bomb 

Den växande psykiska ohälsan bland unga är som en tickande bomb som kräver politiska lösningar här och nu. Att stärka elevhälsan, korta köerna till BUP och minska tabun vore avgörande steg på vägen för att stoppa den psykiska ohälsan bland unga.

Forrige artikel Grön ungdom: Grön ungdom: "Gör mer för att förebygga ungas självmord" Næste artikel KDU: Undersök orsakerna till ungas psykiska ohälsa KDU: Undersök orsakerna till ungas psykiska ohälsa