Oklart om tvångssteriliserade får ursäkt

– Det här är ett stort historiskt beslut. Det är en seger, säger RFSL:s vice ordförande Magnus Kolsjö till Altinget.

På torsdagen beslutade regeringen om ett lagförslag som innebär att de personer som, utifrån det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen, tvingats att sterilisera sig för att få byta juridiskt kön ska kunna söka statlig ersättning: 225 000 kronor.

Beslutet om lagrådsremissen är en seger, men det som Magnus Kolsjö anser är mycket beklagligt är att regeringen inte samtidigt ger något besked om en officiell ursäkt från staten för övergreppen.

– En sådan ursäkt är en stor sak, det är något som många i den här gruppen efterfrågar, säger han.

Socialminister Annika Strandhälls (S) pressekreterare Victor Harju säger till Altinget att en officiell ursäkt är en separat process och något som regeringen inte tagit ställning till ännu. När ett eventuellt besked kan komma kan han inte svara på.

Samtidigt är Annika Strandhäll tydlig, i pressmeddelandet, med att det som då gjordes inte var rätt:

– Jag vet att ersättningen inte gör det ogjort, men jag och regeringen vill slå fast att det var fel att kräva sterilisering, säger socialminister Annika Strandhäll.

Mer pengar till fler 

Enligt RFSL borde summan varit högre. Magnus Kolsjö tycker också att det är olyckligt att regeringen väljer att avgränsa gruppen som har rätt till ersättning onödigt snävt. Lagen föreslås att omfatta "de som har ansökt om fastställelse av ändrad könstillhörighet under perioden 1 juli 1972–30 juni 2013, och denna ansökan har bifallits." Man uppskattar att det rör sig om mellan 600 och 700 personer som kommer att ha möjlighet att ansöka om ersättningen.

Problemet, enligt RFSL, är att det finns ytterligare enstaka personer som har steriliserat sig, men där den juridiska ändringen av könstillhörighet ändå inte har gått igenom, av juridiska detaljskäl. Dessa enstaka personer hamnar nu utanför.

– Det är så få det handlar om, att det verkligen inte skulle sänka statsbudgeten. Därför är det svårt att förstå varför regeringen gör den här avgränsningen, säger Magnus Kolsjö.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsmajoritet för ursäkt till tvångssteriliserade

Lag med fördröjning

En annan process, som är tätt sammanknuten med denna, är moderniseringen av könstillhörighetslagen. Regeringen har sagt att det ska bli två nya lagar som ersätter den nuvarande könstillhörighetslagen: en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.

Ingen promemoria i sikte

Promemoriorna skulle ha varit i klara i somras, enligt regeringens löfte, men har ännu inte varit inom synhåll för någon utanför departementskorridorerna. Enligt uppgift ska den ena ligga färdig på socialdepartementet. Men arbetet med andra promemorian, om ändring av juridiskt kön, ska ha fastnat mellan oeniga departement.

Enligt Annika Strandhälls pressekreterare Victor Harju är fortfarande målet att en moderniserad könstillhörighetslagstiftning ska hinna klubbas igenom av den här riksdagen, det vill säga före sommaren. Men Magnus Kolsjö är skeptisk till att det är tidsmässigt möjligt.

– Utåt sett är den här regeringen väldigt mycket för transpersoners rättigheter och man lovar nya saker inför varje Pride-festival. Men man kör fast gång på gång på gång, säger han.

Hetslagstiftning i december

I december har regeringen planerat att lägga en annan länge efterfrågad proposition som berör transpersoner, den så kallade hetslagstiftningen eller som justitiedepartementet kallar det: "Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner". Lagrådsremissen fick rejäl kritik av Lagrådet, men planen är fortfarande att lämna en proposition till riksdagen i december, enligt justitieminister Morgan Johanssons (S) pressekreterare.

Ifrågasätter lagrådet

Magnus Kolsjö ifrågasätter Lagrådets uppfattning om att det är tveksamt att hets mot kvinnor och män som inte är transpersoner ska kunna bestraffas som hets mot folkgrupp, vilket skulle bli följden av lagförslaget som innebär att det skulle vara en försvårande omständighet att kränka en person eller en grupp på grund av könsidentitet eller könsuttryck.

"Enligt Lagrådets mening är det tveksamt om intresset att skydda gruppen transpersoner mot hets mot folkgrupp gör det nödvändigt att begränsa yttrandefriheten så långt som föreslås i remissen genom att låta regleringen omfatta all könsidentitet och allt könsuttryck. Det kan ifrågasättas om förslaget i detta avseende är förenligt med regeringsformens krav." skriver Lagrådet.

– Staten ska inte peka ut vad som är normalt. Jag hoppas verkligen att regeringen vågar stå upp mot Lagrådet här. Jag tycker att Lagrådet har gått vilse, säger Magnus Kolsjö.