IVO ska jaga skatteplanering

Inspektionen för vård och omsorg behöver bredda sin kompetens för att bättre kunna göra bättre lämplighetsprövningar av bolagen, ledningen och ägarna, det vill säga hitta oseriösa aktörer bland vård- och omsorgsbolagen. Myndigheten rekryterar därför nu ekonomer, berättar generaldirektör Gunilla Hult Backlund.

– Vi behöver duktiga ekonomer som behärskar avancerad revision, som kan se igenom skatteupplägg och liknande, säger hon till Altinget.

Förutom ekonomer ska myndigheten även komplettera kompetensen bland de anställda genom att rekrytera samhällsvetare med inriktning mot ledning, styrning och organisation. "Inte sällan är de utmaningar vi ser i vården och omsorgen av styrnings- och ledningskaraktär." skriver IVO i det budgetunderlag för perioden 2018-2020 som myndigheten har lämnat till socialdepartementet.

Tappade anställda förra året

Förra året minskade antalet anställda på IVO när myndigheten stod inför hotet om kraftigt minskade anslag för år 2017, då en tillfällig anslagshöjning skulle försvinna.

– Vi tvingades inleda ett omställningsarbete och var precis på vippen att säga upp anställda, när vi fick indikationer i vårpropositionen. Då drog jag i handbromsen. Vi sa aldrig upp någon, men när man startar en sådan process leder det till att många lämnar myndigheten, säger Gunilla Hult Backlund till Altinget.

Fortfarande har IVO inte hunnit fylla upp de luckor som uppstod under 2016, det är en del av luckorna som kommer att fyllas upp med ekonomer och samhällsvetare.

Ljusare inför 2018

I tabellerna i 2017 års budgetproposition finns ett löfte inför 2018 om en i princip bibehållen budgetram, vilket Gunilla Hult Backlund är nöjd med.

– Det var väldigt glädjande i höstas att regeringen hade lyssnat på oss och att vi fick en anslagsökning i höstbudgeten. Allt sedan IVO bildades har jag pratat om behovet av stabila planeringsramar. Den nivån vi har nu, där behöver vi ligga. Vi behöver bibehålla den ramen, säger hon.

Gunilla Hult Backlund förklarar också att IVO inte är en myndighet som är särskilt betjänt av tillfälliga extrapengar för särskilda politiska satsningar, då rekrytering och inskolning av nyanställda är krävande och tidsödande. IVO anställer sällan nyutbildade, utan det handlar om läkare, sjuksköterskor och socionomer från de verksamheter man har tillsynsansvar för.

Kommunernas socialtjänster är hårt ansträngda och även sjukvården har stora utmaningar, borde det inte tala för en ytterligare ökning av IVO:s anslag för att stärka tillsynen?

– Det är en prioritering från regeringens sida. Vi kan inte vara överallt hela tiden. Det gäller att utnyttja de resurser vi har på ett effektivt sätt, utifrån en egen riskbedömning och analys, säger Gunilla Hult Backlund.

Vill stryka kommunalt rapporteringskrav

För att frigöra resurser har IVO tidigare fått regeringen att minska rutintillsynen av HVB-hem från två till ett tillfälle per år, för att på så sätt kunna lägga mer tid på tillsyn av verksamheter där man bedömer att det finns större risk att det inte fungerar.

I budgetunderlaget för 2018-2020 föreslår IVO att regeringen ska ta initiativ för att stryka kravet på att kommunerna ska rapportera icke verkställda beslut till IVO, det ska räcka med rapportering till kommunfullmäktige och revisorerna om exempelvis ett beslut om plats på äldreboende inte har kunnat verkställas i tid. Det skulle frigöra runt 15-20 miljoner kronor per år för IVO.

– Rapporteringsskyldigheten har lett till en större medvetenhet, men det har ändå inte gjort att väntetiderna har minskat. Det har haft en begränsad effekt. Om det inte gör någon skillnad, varför då hålla på med administration som inte leder någonstans? säger Gunilla Hult Backlund.