Ett etiskt råd med uppdrag att påverka

Läkarassisterat självmord kan tyckas som en ständig programpunkt för ett medicinsk-etiskt råd att behandla. Och nog har SMER varit inne på ämnet, bland annat i form av ett seminarium under Almedalsveckan i somras. Men mer än så kommer det inte att bli i nuläget, enligt SMER:s ordförande Kjell Asplund.

– Vi har haft uppe det till diskussion och vi kommer inte att starta något nytt stort projekt. Läkarassisterat självmord fordrar lagstiftning. Och utsikten att få någon sådan lagändring, om man sonderar med riksdagsledamöterna, är ganska små. Man vill inte ta i den här frågan, säger Kjell Asplund.

Ska SMER engagera sig i en fråga, då ska det vara något där det går att påverka. Det ska också vara en fråga som är svår.

Ointresse vid samsyn

– Ett av våra kriterier är att finns det samsyn, då är vi inte intresserade. Det ska vara etiska dilemman och det ska vara olika uppfattningar, där man med en etisk analys kan komma en bit längre.

Rådet inrättades för 30 år sedan av regeringen, rådets uppgift är att ge vägledning till regering och riksdag. Det är en uppgift som SMER har utfört med anständig framgång, enligt Kjell Asplund som pekar på SMER-rapporten "Assisterad befruktning - etiska aspekter" från år 2013. En rapport som bland annat förespråkade rätt till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, en lagändring som är på gång.

– Den är kanske det främsta exemplet på hur man tar det vi säger rakt av in i en utredning på justitiedepartementet. Det är 20 år sedan en tidigare utredning gjordes kring de här frågorna, alla de förslag som fanns där, tillämpas i dag. En del saker behöver mogna innan det blir lagstiftning, säger Kjell Asplund.

Troligen blir det färre barn med Down´s syndrom.

Kjell Asplund om den allt enklare fosterdiagnostiken, men tillägger att nivån på samhällets stöd till barn och familjer med Down´s syndrom också påverkar kvinnornas val.

Utredningen ifråga pågår fortfarande, de svåraste frågorna kommer i slutbetänkandet som ska presenteras i februari, bland annat om att tillåta surrogatmoderskap eller ej. SMER:s slutsats var att ett altruistiskt surrogatmoderaskap kan vara en etiskt godtagbar metod inom assisterad befruktning.

Var utredaren Eva Rosberg Wendel kommer att landa vågar inte Kjell Asplund gissa.

– Vi får väl se hur det går. Det är en väldigt känslig fråga som kanske kommer skära genom partierna.

Har du någon aning?

– Nej. Jag tror det står och väger, säger han och påpekar att utredningen har kvar ytterligare några andra frågor.

– Donation av befruktade ägg till exempel, det tror jag kommer att bli tillåtet.

Försöker tycka lika

SMER strävar efter konsensus kring sina slutsatser och förslag. Surrogatmoderskap är ett exempel där det inte gick att nå, utan rådet fick nöja sig med ett majoritetsbeslut. Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kunde inte ställa sig bakom rapportens slutsats.

Den svenska modellen med ett etiskt råd som består av politiker väcker viss förvåning utomlands, enligt Asplund. Det är svårt att övertyga om att rådet kan anses som självständigt, när det består av politiker. Men Kjell Asplund pekar på den stora fördelen som det finns med den svenska modellen.

– En stor del av implementeringsprocessen, själva förankringsprocessen är ju i stort sett redan gjord när politikerna sitter med. Utomlands har de problem med att nå fram med sina rapporter till politikerna, säger han.

Ledamöterna i rådet har till övervägande del sin bakgrund inom vården och med ett stort intresse för frågorna.

– De allra flera är väldigt garvade personer och rätt så självständiga. När det gäller vissa saker som är känsliga, då söker de förankring i sina partier. Men jag har inte upplevt att man säger en sak på ena sammanträdet och sen kommer tillbaka efter att ha pratat med sitt parti och säger att " jag får inte ha den här åsikten".

– Men SD-ledamoten vet jag väldigt lite om. Hon har varit med en gång. Vi får se om hon kan aktiveras mer.

Tror på fler robotar i vården

 Under innevarande år har SMER hunnit publicera två rapporter, en om etiska aspekter på medfinansiering i vården och en om robotar i vården.

– Det finns väldigt mycket man ska tänka på när man introducerar robotar. Jag tror vi kommer att se en ökad användning, ökade erbjudanden till äldre att använda robotar. I detta är det väldigt viktigt med självbestämmande, att det sker genom ett informerat samtycke från patienten. Där tror jag landsting och kommuner känner sig lite tryggare att gå vidare med hjälp av vår rapport, säger Kjell Asplund.

En rapport om etiska aspekter på den ökade diagnostiseringen av ADHD kommer senare i höst. Tillsammans med SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, pågår som bäst ett samarbete kring skakvåld mot små barn (Shaken baby-syndrom) och ifrågasättandet av de orsakssamband som hittills gällt som bevis för att misshandel har skett.

– Det här är ett ärende där det finns väldigt mycket etiska implikationer. Frågan är hur mycket ifrågasättande det kan finnas innan det tappar sitt bevisvärde. Samtidigt: våld mot barn förekommer, våld mot små barn förekommer. Vad tar man för risker om man istället frikänner alla?

Det är ett område där ett antal medicinska experter fått stort utrymmer; "tvärsäkra medicinska experter" som Kjell Asplund kallar dem.

– Sedan har det funnits företrädare som har en annan uppfattning. Det har varit skolbildningar som har stått mot varandra, liksom när det gäller ADHD. Det är inte så trevlig stämning mellan dem.

Framgångsrik forskning skapar tryck

Andra områden där SMER har en viktig uppgift i framtiden är utvecklingen inom stamcellsforskning och de växande möjligheterna att klippa och klistra i DNA.

– Nu finns ett förbud mot att gå in och ändra i DNA:n. Men trycket i den här frågan, när de tekniska möjligheterna finns, kommer att öka, säger Kjell Asplund och tillägger apropå stamcellsforskning, något som får surrogatmödraskap att te sig som en enkel fråga för ett statligt etiskt råd.

– Det kommer att bli möjligt att göra artificiella könsceller, att bli gravid med sig själv.