Debatt

"Dags för en samlad tolktjänst"

DEBATT. Det förslag om en ny tolktjänst som just har varit ute på remiss riskerar att försämra för tolkanvändarna och öka utanförskapet. Det skriver Hanna Sejlitz, förbundsordförande för Sveriges dövas riksförbund, och uppmanar regeringen göra om förslaget.

"Med ett dåligt fungerande tolksystem står alla som förlorare" skriver&nbsp;Hanna Sejlitz<br>förbundsordförande för&nbsp;Sveriges dövas riksförbund om förslaget från socialdepartementet.
"Med ett dåligt fungerande tolksystem står alla som förlorare" skriver Hanna Sejlitz
förbundsordförande för Sveriges dövas riksförbund om förslaget från socialdepartementet.
Foto: Foto: Tomas Kold
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Hanna Sejlitz
förbundsordförande Sveriges dövas riksförbund

Den 20 juni gick remisstiden ut för socialdepartementets förslag till en ny tolklag som föreslås reglera tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet; Tolktjänst för vardagstolkning (ds 2016:7).

Tolktjänsten är en viktig samhällsfunktion som är avgörande för att möjliggöra kommunikation och delaktighet. Tyvärr kan man inte annat än se detta förslag, som bara behandlar en del av tolktjänsten, som ett misslyckande. Detta trots lång tid av olika utredningar där många olika experter gång på gång visat behovet av en samlad tolktjänst med ett helhetsperspektiv.

Tolkanvändarna kan få sämre service

Utredningar från år 1994 och år 2011 har konstaterat att en behovsbaserad tolktjänst med ett tydligt samlat ekonomiskt ansvarstagande från samhället är nödvändig för att uppnå målet: En likvärdig och tillgänglig tolktjänst. Det nuvarande förslaget har inte tagit hänsyn till tidigare utredningar och saknar helt konsekvensanalys om hur användarna påverkas och riskerar att kraftigt försämra tolkanvändarnas möjligheter att använda tolkservice.

Med förslaget förstärks den redan påbörjade strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden och risken är stor för en utveckling där döva allt mer ställs utanför.

Att lägga det ekonomiska ansvaret för tolktjänsten till andra sektorer i samhället genom tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen ökar utanförskapet och kan få förödande konsekvenser för samhällets mål att inkludera alla. Tolktjänsten bör vara ett undantag från principen eftersom ”andra lösningar (kan) anses vara effektivare. Det gäller t.ex. när kostnaderna anses vara stora i förhållande till huvudmannens ekonomiska möjligheter” (propositionen om Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering 2013/14:198).

Svårare anställa döva

Det otydliga regelverket har medfört att det offentliga allt mer lagt tolkkostnader på andra sektorer, bland annat på arbetsmarknaden. När arbetsgivare tvingas ta tolkkostnader blir det svårare för arbetsgivare att anställa döva och ta del av vår kompetens och kunskap. Med förslaget förstärks den redan påbörjade strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden och risken är stor för en utveckling där döva allt mer ställs utanför. Inte kan väl regeringen tycka att det är rimligt att:

  • Döva som har en anställning ska behöva registrera sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att få tillgång till tolk i arbetslivet?
  • Företag hindras från att anställa personer som har de bästa kvalifikationerna för att företaget inte kan betala tolkar?
  • Döva hindras från att leda möten eller hålla i föredrag, eftersom den samhällsfinansierade tolkservicen bygger på att du som är döv och teckenspråkig är passiv åhörare? Ska du föreläsa eller leda ett team hamnar tolknotan i knät på din uppdragsgivare.

Med ett dåligt fungerande tolksystem står alla som förlorare; samhället, verksamhetsansvariga och tolkanvändare. Förslaget konserverar också ett dyrt, administrativt tungt och splittrat huvudmannaskap. Det blir dyrare för arbetsgivare att både anställa och befordra tolkanvändare och det skapar hinder för tolkanvändare att vara aktiva i demokratiska processer och ta politiska förtroendeuppdrag samt vara delaktiga i till exempel samhällets kulturutbud.

Skrota förslaget

Det är dags för ett samlat system med helhetsperspektiv och både administrativ och ekonomisk hållbarhet. Det behövs ett tydligt uttalat samhällsansvar och tolktjänsten bör samlas under ett statligt huvudmannaskap. Det är dags att frågan om tolktjänst som är helt avgörande för våra möjligheter att försörja oss själva och leva ett liv på lika villkor tas på allvar. Skrota förslaget om tolktjänsten och gör om.

Dokumentation

Läs förslaget till ny tolktjänst från socialdepartementet (Ds 2016:7) Tolktjänst för vardagstolkning

Delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson [email protected].



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00