"Varför använder regeringen inte egna myndigheten?"

FORSKNING. Regeringen satsar 125 miljoner 2017-2021 på praktiknära skolforskning. Men Skolforskningsinstitutet som har i uppdrag att finansiera den typen av forskning, blandas inte in projektet.

Lena Adamson, chef över Skolforskningsinstitutet, tycker det är positivt att regeringen prioriterar den praktiknära skolforskningen, forskning som kan göra direkt nytta i klassrummen. Fyra lärosäten, Göteborgs universitet, Karlstad Universitet, Umeå Universitet och Uppsala Universitet, ska medverka i forskningsprojektet som till en början får 15 miljoner kronor, vilket kommer att ökas upp till 20 miljoner 2018 och 30 miljoner efter det. 

LÄS MER: Miljoner till praktiknära skolforskning

Lena Adamson ställer sig dock frågande till att Skolforskningsinstitutet inte inkluderats i planeringen av projektet. 

– Jag undrar naturligtvis varför regeringen inte använder sig av sin egen myndighet i det här sammanhanget, säger Adamson till Altinget. Vi har som vårt enda uppdrag att arbeta med att just stärka skolans vetenskapliga grund, där halva uppdraget är att finansiera praktiknära skolforskning och andra halvan består av att göra forskningssammanställningar.

"Projektutlysningar måste konkurrensutsättas"

Utöver försöksverksamheten har regeringen också utsett en särskild utredare som ska se över hur samverkansmodeller mellan akademi och skola kan främjas.

– Här har vi erbjudit regeringen våra kunskaper och erfarenheter i samband med att direktiven för utredningen skrevs. Från 2016 års utlysning av forskningsbidrag har vi drygt 100 sådana samarbeten dokumenterade och vi kommer att få fler i årets utlysning. Vi har i allt vårt arbete ett starkt fokus på hur symmetriska relationer mellan skola och akademi ska kunna utveck­las,  just detta är en nyckelfaktor i dessa sammanhang.

Hon lyfter också fram att Skolforskningsinstitutet har utvecklat en beredningsmodell för att bevilja pengar till praktiknära skolforskningsprojekt som bygger på att lärosäten och skolor bedriver forskning i samarbete med varandra. Då viktas vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans lika men utan att det för den skull ges avkall på den vetenskapliga kvaliteten, menar Adamson. 

Regeringen: viktigt med mångfald av modeller

Forskningsminister Helene Hellmark Knutssons pressekreterare Jens Peterson förklarar varför pengarna går direkt till universiteten:

 – Målet med detta är att vi ska få en mångfald av olika samverkansmodeller lokalt och regionalt, då har vi sett det som viktigast att ge lärosätena den uppgiften istället för en nationell myndighet, men det är fritt fram för lärosätena att samverka med Skolforskningsinstitutet om de vill det, säger Jens Peterson till Altinget.

– Det här är de universitet som varit i kontakt med regeringen och uttryckt att man vill vara med och testa det här, därför har de valts ut till projektet, säger Peterson om urvalet av universitet.

"Borde varit öppen konkurrens om pengarna"

Pernilla Nilsson, vicerektor på Högskolan i Halmstad och ledamot i Skolforskningsnämnden menar att det finns långt fler lärosäten än de nu utvalda som vill vara med och utveckla praktiknära skolforskning.

– Jag är förvånad över att regeringen nu väljer att satsa på en försöksverksamhet utan att ta tillvara de senaste 10 årens utvecklingsarbete och de goda exempel som finns idag. Det borde vara självklart att en seriös granskning av vilka svenska miljöer som är bäst lämpade för detta samt en utredning över de regionala aspekterna i denna fråga borde ha föregått ett beslut, säger Nilsson till Altinget.

Högskolorna i Mälardalen, Dalarna och Malmö är exempel på lärosäten som redan hållit på med samverkansavtal i flera år berättar Pernilla Nilsson, de borde varit med och konkurrerat öppet om pengarna på ett liknande sätt som skett för till exempel övningsskolorna. Hon är också kritisk till att det inte är Skolforskningsinstitutet som sköter fördelningen av pengarna.

– Regeringen har upprättat en myndighet med exakt det här uppdraget, att initiera, stimulera och sprida praktiknära skolforskning. Det är konstigt att man inte tar hänsyn till redan existerande modeller för samproducerad praktiknära forskning, säger Pernilla Nilsson.

 

Forrige artikel Fahlén om skolans arbetsmiljö: "Bedrövligt" Næste artikel Carlgren: Carlgren: "oacceptabelt agerande"