Trendbrott i svenska elevers mattekunskaper
ELEVRESULTAT. En arbetsseger kallar utbildningsminister Gustav Fridolin trendbrottet i TIMSS 2015 där elever i både årskurs fyra och årskurs åtta presterar bättre i naturvetenskap och matematik än 2011. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund tackar matematiklyftet för förändringen.
Josefin Silverberg
ReporterDet här är en arbetsseger för Sveriges lärare, rektorer och elever. bakom varje poäng ligger hårt arbete men vägen framför oss lång, ojämlikheten växer fortsatt i skolan.
Gustav Fridolin (MP)
Utbildningsminister
Jag är lite rädd för att det blir så att alla tar åt sig äran för eventuella små förändringar. Det viktiga är att komma överens över blockgränserna om långsiktiga satsningar på utbildning.
Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas Riksförbund
– Vi ser ett trendbrott och en i huvudsak positiv resultatutveckling för svenska elever och det är förstås både stort och glädjande, sade Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör för Skolverket när
FAKTA TIMSS
- TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study, mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8.
- Totalt deltog 580 000 elever i 64 länder i studien 2015.
- 4 100 svenska fjärdeklassare och 4 100 åttondeklassare deltog.
- TIMSS Advanced mäter kunskaperna i avancerad matematik och fysik hos elever i årskurs 3 på naturvetenskapliga och tekniska programmet på gymnasiet.
- Totalt 60 000 elever i nio länder deltog i studien. I Sverige cirka 7 700 elever.
- Undersökningen består av enkäter till elever, skolor och lärare samt provresultat. I årskurs fyra svarar även vårdnadshavare på en enkät.
Utbildning
