Statskontoret: Regeringen detaljstyr Skolverket

Skolverkets verksamhet och regeringens styrning av myndigheten har utvärderats av Statskontoret. Detaljstyrningen och de många uppdragen gör att Skolverket får än mindre frihet att försöka leverera andra saker som regeringen vill ha. Lösningen blir ytterligare detaljuppdrag från regeringen.  

Anna Ekström delar problembilden

– I stora drag bygger rapporten på uppgifter som lämnats av oss, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Altinget.

Hon poängterar att hon inte hunnit läsa hela rapporten ännu. Det kan finnas detaljer och resonemang som hon inte ställer sig bakom. Fast den avgörande slutsatsen, om det stora antalet regeringsuppdrag och detaljstyrningen, det håller hon med om.

– Arbetet med skolutveckling blir lidande och det blir mindre ändamålsenligt. Vi får också prioritera ned verksamhetsutveckling och IT-stöd, säger Ekström.

Vid sidan om regeringsuppdragen ska Skolverket följa skollagen och myndighetens instruktion.

– Både det och nödvändig verksamhetsutveckling är viktig men det är svårt att hinna med när uppdragen tar all kraft.

Anna Ekström ser Statskontorets rapport som ett viktigt underlag för Skolverkets framtid.

– Jag hoppas att det kan leda till en nystart

Statskontoret anser att regeringen har drivit detaljregleringen så långt att nya uppgifter i form av regeringsuppdrag minskar handlingsutrymmet för Skolverket att utföra det löpande arbetet.

– Löpande uppgifter trängs undan. Man fastnar i en ond spiral, säger Anders Widholm på Statskontoret som står bakom rapporten.

Antalet uppdrag i regeringens regleringsbrev har fördubblats mellan 2009 och 2014 och uppgick till 58 stycken förra året. Jämfört med andra myndigheter är det väldigt mycket. Därtill kommer ytterligare ett 40-tal löpande uppdrag från regeringen som ligger utanför regleringsbrevet.

– Skolverket är extremt detaljstyrt, men det är inte unikt, säger Widholm.

Han exemplifierar med Socialstyrelsen som också har många uppdrag.

– Men för Skolverket är det nog en grad värre, säger han.

Både Skolverket och Socialstyrelsen är statliga redskap i verksamheter med kommunala respektive regionala huvudmän. Samtidigt är skolan ett område som regeringen är angelägen att styra.

– Absolut, det är ett politiskt intressant område, säger Anders Widholm.

I arbetet med rapporten har Statskontoret intervjuat chefer och tjänstemän på Skolverket och utbildningsdepartementet. Fram träder bilden av ett byråkratiskt systemen som mal på för egen maskin. Statskontoret skriver i rapporten att det stora antalet uppdrag är ”ett uttryck för en stark politisk vilja att bedriva politik på skolområdet”. Men statskontoret menar att intervjuer visar samtidigt ”att uppdragen i vissa perioder varit så många att departementet varken haft möjlighet att samordna uppdragen eller att på ett lämpligt sätt ta emot de resultat som Skolverket har levererat.”

Statskontoret anser att regeringens detaljstyrning bidrar till att Skolverkets insatser får sämre effekt. Därmed blir också regeringens skolpolitik mindre verkningsfull.

Rekommenderar nystart

Statskontoret rekommenderar att Skolverket får en nystart. Regeringen måste ändra sitt sätt att styre myndigheten och Skolverket måste utveckla sin organisation, styrning och uppföljning.

Regeringens detaljstyrning har gått så långt att det börjat knapra på Skolverkets förvaltningsanslag. Utöver alla uppdrag där regeringen beskriver i detalj vad, och många gånger hur, myndigheten ska arbeta, är även en del av de resterande pengarna, förvaltningsanslaget, öronmärkt.

Statskontoret lyfter fram Skolverkets IT-system som ett område som brister. Man gör jämförelser med Polisens kraftigt kritiserade och mycket dyrbara IT-system.

Trög med lärarlegitimationer

Bristande IT förklarar också varför det gått så trögt för Skolverket genomföra reformen med lärarlegitimationer.

”Vi kan konstatera att införandet av legitimationssystemet har brustit både från regeringens och Skolverkets sida”, skriver Statskontoret och menar att Skolverket från början inte styrde upp hanteringen tillräckligt väl. ”Hanteringen har också försvårats av problemen med att utveckla ett ändamålsenligt IT-stöd.” Statskontoret noterar att Skolverket under våren 2015 inlett en omprövning av sin hantering av legitimationer för lärare och förskollärare. Målsättningen är att Skolverkets senast den 30 september 2015 ska uppfylla regeringens krav på maximalt fyra månaders handläggningstid.