Så ska kulturskolans snedvridning lösas

Utredaren Monica Lindgrens uppdrag har varit att se över hur kulturskolan i framtiden ska kunna blir mer inkluderande och jämlik. Det är första gången som en kartläggning av kulturskolan görs och dagens kulturskola dras med ett problem med snedrekrytering konstaterar Lindgren:

– Det finns en stark snedrekrytering där barn till föräldrar med hög utbildning och barn till kulturutövande föräldrar deltar i högre grad i kulturskolan än till exempel barn med funktionsnedsättning, barn födda i ett annat land och barn på landsbygden, sade hon på en pressträff.

LÄS MER: Kommuner kan få lagstadgat ansvar för musik- och kulturskolan

Stora skillnader mellan kommunerna

I utredningen konstaterar hon att skillnaden mellan olika kommuners engagemang i kulturskolan varierar stort. I kommuner där kulturskoleverksamheten är en del av det lokala kulturlivet och det finns chefer som är drivande för verksamhetens utveckling är också möjligheten för barn och unga att delta större. Monica Lindgren ser ett behov av en tydligare nationell samordning av kulturskolan. En ny kulturskolelag skulle vara det mest effektiva men också för kostsamt i och med att det skulle innebära att verksamheten skulle bli helt statligt finansierad. Istället har Lindgren landat i ett förslag om nationella mål för Kulturskolan. En utvärdering bör göras tre år efter att lagen trätt i kraft.

 – Vi föreslår ett antal förslag och nationella mål för att skapa en tillgänglig kulturskola i högre utsträckning. Om inte det uppnåtts när lagen utvärderas så föreslår vi att regeringen överväger en starkare statlig styrning, säger Monica Lindgren.

Förslaget: Ett nationellt kulturskolecentrum

Hon föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas under Statens kulturråd. Centrets uppgift föreslås bli att ta hand om samverkan och erfarenhetsutbyte och att fördela de statliga bidragen. Ett nytt statsbidrag på 200 miljoner kronor årligen föreslås och ytterligare 5 miljoner för spetskompetensutveckling. 10 miljoner föreslås gå till tidsbegränsade verksamhetsbidrag, för att starta eller förstärka kulturskoleverksamhet i kommuner där kulturskolan idag har en svag ställning. 

Det här är en viktig utredning för att utveckla den kulturella infrastrukturen i vårt land

Alice Bah Kuhnke (MP)
Kulturminister

– Ansvaret bör inte bara ligga på kommunerna, det bör vara ett gemensamt nationellt, regionalt och kommunalt ansvar, säger Monica Lindgren.

Den pedagogiska kompetensen inom kulturskolan bör förstärkas anser utredaren Monica Lindgren som föreslår en ny högskoleexamen på 90 poäng under namnet högskolepedagog. 

– Det föreslår vi för att det är viktigt att bygga kompetens kring kulturskolans särart, att det bygger på frivillig grund, att man utgår från barn och ungas perspektiv. framför allt ser vi ett behov av att få in konst och kulturområden som idag inte finns representerade på lärosäten.

Regeringsförslag innan nästa val

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) som under måndagen tog emot utredningen tillsammans med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), hoppas på att en proposition ska vara klar under början på nästa år.

– Det här är en viktig utredning för att utveckla den kulturella infrastrukturen i vårt land. Vi har redan investerat 100 miljoner kronor i permanenta pengar och ambitionen är att få ett regeringsförslag klart innan nästa val. 

 Sveriges Kommuner och Landsting gläds åt att utredningen inte presenterar regleringsförslag utan istället lämnat nationella mål och förslag om hur samverkan kan se ut i framtiden. Kompetensförsörjning, tillförlitlig statistik och kunskaps- och metodutveckling för att nå fler barn är viktiga frågor, skriver SKL i ett pressmeddelande.

– Det är positivt att utredningen ser att det krävs ett gemensamt åtagande, att det fortsatta utvecklingsarbetet måste ske i dialog med kommunerna och att stimulansmedlen ska utgå från lokala politiska prioriteringar och förutsättningar, kommenterar Karin Thomasson, fjärde vice ordförande i SKL, i ett pressutskick.