Skolledare efterlyser ny styrning av skolan

Det vi ser i dag är att lärare och skolledare inte har någon kompetensutveckling i det nationella uppdraget, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, i en intervju i Altinget.

Däremot har de flesta skolledare grundläggande pedagogisk kunskap.

– Vi ser att 95 procent har en pedagogisk bakgrund, så det är att slå in en öppen dörr att kräva grundläggande pedagogisk utbildning, säger Nilsson och syftar på förslagen i rektorsutredningen.

Han håller med om problembeskrivningen i utredningen, men anser att förslagen är otillräckliga.

De riktade statsbidragen söker man inte. De är för komplicerade och byråkratiska.

Nilsson förespråkar ett nationellt professionsinstitut som ska finnas till för både för lärare och skolledare.

Tanken är att skolledare och lärare i varje region eller län i Sverige är kopplade till ett lärosäte där de kan utbildas i sin profession.

Nilsson vill dessutom att det nya institutet ska kunna fördjupa lärares och skolledares yrkeskompetens.

– Vi ser att både lärare och skolledare skulle vara betjänta att få läsa in mastersnivå. Då skulle den utbildningsnivån kunna mötas av ett viktigare och större uppdrag i undervisning och ledarskap.

Därtill skulle det nya institutet kunna stå för kompletteringsutbildning för dem som inte har behörighetsnivå.

– Detta måste finansieras nationellt och utbildningen måste finnas på lärosätena, säger han.

Kräver mer 

Matz Nilsson kräver betydligt mer av regeringen än de förslag som nu ligger på regeringens bord när det gäller landets skolledare.

Landets rektorer har det inte bra. Den genomsnittliga arbetsbelastningen ligger på 47 timmar i veckan. Därtill glider arbetet in i fritiden och merparten av landets skolledare tar med sig arbetet hem på kvällar och ledigheter.

Dessutom har rektorer svagt stöd i sitt nationella uppdrag, enligt Matz Nilsson.

Stödet är svagt när det gäller elevernas kunskapsuppföljning, skolans ekonomi samt när det gäller juridiska och administrativa frågor.

– Det finns kommuner som inte har kommunjurister, samtidigt som det juridiska ansvaret för rektorer har ökat, säger Matz Nilsson.

Misstror lokal finansiering

Men den största politiska utmaningen gäller sannolikt styrningen av skolan.

– Styrkedjan har blivit för komplex.

I en och samma kommun kan det finnas upp emot sju, åtta olika nivåer/instanser som rektorn har rapporteringsplikt till. Matz Nilsson är besviken att rektorsutredningen inte fokuserade mer på detta. Utöver att det är många nivåer är det också ett dubbelkommando – ett från politikerna och ett från tjänstemännen i styrkedjan.

Komplexiteten och ineffektiviteten i styrningen har lett till ett lågt förtroende bland skolledarna för kommunerna.

– 88 procent av skolledarna tror inte på den lokala finansieringen av skolan. De tror inte att den likvärdiga finansieringen fungerar.  

Den likvärdiga finansieringen innebär att kommuner med skolor med svårare förutsättningar ska få mer pengar.

– Skolledarna känner heller inte att de får stöd och resurser för speciella insatser till elever med särskilda behov.

Den ineffektiva styrningen belastar skolorna ekonomiskt. För en del av styrningen i kommunen bekostas genom skolpengen.

Friskolorna får mer pengar över

– Det gör också att en rektor i en friskola får mer pengar att lägga på skolan eftersom de inte behöver betala för mellanhänder, säger Matz Nilsson.

Samtidigt är rektorerna i friskolorna mer tillfreds med sina uppdrag.

– Jag tror att det har att göra med styrningen. Friskolorna har en större frihetsgrad. Det är ingen annan ovanför dem som talar om hur de ska göra det. Däremot följs de upp.

Matz Nilsson vill också lyfta problemen som kommer av att landsorten avfolkas.

– Många rektorer säger att kommuner där inte har betalningskraft för en likvärdig skola

Byråkrati avskräcker

Staten står för en tredjedel av pengar till skolan. Detta för att bland annat kompensera för olikheter i kommuner. En stor del av de statliga pengarna är öronmärka och riktade till speciella ändamål.

– Men de riktade statsbidragen söker man inte. De är för komplicerade och byråkratiska. Det är oerhört upprörande när Skolverket får skicka tillbaka över en miljard kronor för att skolorna inte använder pengarna, säger Matz Nilsson.

Därmed menar han att det inte bara är kommunerna som brister. Även staten måste se över sitt finansieringssystem.

– Sedan tror vi inte att det räcker med en tredjedel från staten. Staten, inte minst nu med alla nyanlända, måste gå in med extra ordinarie insatser. Och det snabbt.

Dragkamp mellan stat och kommun

Matz Nilsson anser att det som är tänkt som styrning av skolan i stället har kört fast i en dragkamp mellan stat och kommun.

– Vi måste lägga bort prestigen och titta på hur styrningen av skolan fungerar. Det handlar inte om kommuner och stat. Det handlar om alla medborgares rättighet till en bra utbildning.

Matz Nilsson vill stöpa om myndigheterna som styr skolorna.

– Skolverket ska vara den normerande myndigheten som skriver skolplanen.

Han vill ha kvar Skolinspektionen, men Nilsson anser att verksamheten har misslyckats. Anledningen är att myndigheten inspekterar utan att ta fram planer på vad som behöver utvecklas på de granskade skolorna. Att ta fram utvecklingsplaner blir därför en uppgift för en ny Skolinspektion. När det sedan gäller arbetet med själva utvecklingen tänker sig Matz Nilsson att det föreslagna institutet för profession har huvudrollen.  

Statliga lönepengar tar bort incitament

Skolledarna är kritiska till regeringens lönesatsningar och hoppade av samtalen med regeringen när det stod klart att rektorer och biträdande rektorer inte ska få del av den statliga potten på 3 miljarder årligen. Det handlar inte om missunnsamhet mot lärare utan ett praktiskt problem.

– Förstelärarna är förbi de biträdande rektorerna. På vissa håll har man passerat rektor. Det finns inget incitament för en förstelärare att bli biträdande rektor, säger Matz Nilsson.

Många rektorer har på senare tid varnat för stora problem på grund av många nyanlända. Det tär hårt på vissa skolor.

– Med den nationella samlingen som statsministern har utlyst måste vi visa att vi menar allvar. Annars får vi en ytterligare koncentration i redan segregerade miljöer, säger Matz Nilsson.

– Det är så få kommuner som ställer upp. I Malmö stad har man tagit emot 1200 nyanlända elever sedan årsskiftet. Det är två fulla grundskolor.

Det skapar tryck på en kommun som redan i dag saknar skolor på grund av den demografiska utvecklingen. Dessutom spär det på segregationen ytterligare i området.

Exceptionell situation

Matz Nilsson menar att situationen är exceptionell och då krävs det exceptionella åtgärder.

– Alla kommuner måste bli mottagarkommuner. Vi måste styra mottagande ut till skolor som är framgångsrika skolkommuner som inte tar emot nyanlända i dag.

Matz Nilsson säger att alla medlemmar i förbundet som han har träffat och som är verksamma i kommuner som inte tar emot nyanlända är positiva till att deras skolor ska ta emot elever.

Nilsson är mycket kritisk till kommuner som inte tar emot. Han menar att det inte är praktiska problem som bostäder eller annat som styr.

– Det saknas politisk vilja.

Stor belastning

Men det räcker inte med att dela bördan mellan kommunerna. Lärarna som kollektiv klarar inte uppgiften att undervisa befintliga elever och alla nyanlända.

– Vi måste tänka nytt. Öppna skolor på lovtider för nyanlända och låt studenter på lärarutbildningarna undervisa.

Matz Nilsson menar att på detta sätt kan skolledarna planera undervisning för nyanlända utan att det frestar på den befintliga personalstyrkan i lika hög utsträckning.

Matz Nilsson tror att det kan vara ett sätt för nyanlända att snabbare lära sig svenska. En ytterligare åtgärd som han förespråkar är att nyanlända med pedagogisk utbildning får jobb som lärare inom modersmålsundervisning. 

– Nyanlända som kommer med pedagogisk utbildning kan hjälpa till med modersmålsundervisning och annan undervisning där det behövs stöd i modersmålet. Vi har bland de nyanlända väldigt stor kompetens som vi låter försvinna in i anonymitet i stället för att snabbt få ut dem.