Skolkommissionen: "Luckra upp närhetsprincipen"

INTERVJU. Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson vill att närhetsprincipen när barn placeras i skolan ska försvagas. Till Altinget lämnar Gustafsson besked om vilken styrningsmodell kommissionen kommer att föreslå i april. 

Foto: Pressbild Göteborgs universitet/ Johan Wingborg

Göteborgsprofessorn Jan-Eric Gustafsson tog över ordförandeskapet i Skolkommissionen när den tidigare ordföranden Anna Ekström utsågs till minister. Tidigare var han ledamot, nu har arbetet med kommissionens uppdrag förskjutits från forskarperspektivet till mejsla fram en helhetsbild.

– Det kräver enormt mycket tid och det är väldigt spännande och viktiga utmaningar och uppgifter. Även om jag bävade inför uppgiften så var det stabil mark att beträda, det är en helt annan uppgift än att sitta med som forskare, säger Jan-Eric Gustafsson i en intervju med Altinget.

När delbetänkandet från kommissionen kom i maj var det två fördelningsmodeller som presenterades, båda med syfte att minska det kommunala självbestämmandet och förbättra styrningen av skolan.

LÄS MER: Ekström: Vi minskar det kommunala självbestämmandet

Fakta

Skolkommissionens uppdrag

  • analysera orsakerna till de fallande kunskapsresultaten och redovisa en samlad problembild och utifrån denna föreslå nationella målsättningar,
  • lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem,
  • lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade utvecklingsområdena och en tidsplan för genomförandet,
  • analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen, och
  • föreslå nödvändiga författningsändringar.

Ledamöter:

  • Ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
  • Lina Axelsson Kihlblom, central grundskolechef, Haninge kommun
  • Erik Boltegård Blom, elev
  • Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet
  • Lars Hallenberg, kanslichef, Lärarnas riksförbund
  • Tobias Krantz, doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet
  • Marika Markovits, direktor Stockholms stadsmission och huvudman, Grillska gymnasiet
  • Matz Nilsson, förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund
  • Pasi Sahlberg, Visiting Professor of Practice, Harvard University
  • Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet
  • Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad
  • Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, Stockholms universitet
  • Björn Åstrand, doktor i historia och dekan för lärarutbildningen, Karlstad universitet

– Huvudintrycket av hur betänkandet togs emot är att det var positivt, även om alla inte varit lika entusiastiska, framförallt SKL hade kritiska synpunkter på att vi tenderar att inkräkta på det kommunala självbestämmandet i vissa av de idéer som vi lade fram. Det beror på hur man tolkar det men det är inte vår avsikt att föra över det kommunala ansvaret till en statlig instans, säger Jan-Eric Gustafsson som berättar att kommissionen för samtal med SKL för att få en bättre bild över hur kommunerna ser på frågan.

Den ena modellen som presenterades är en nationellt bestämd fördelningsmodell baserad på elevsammansättningen som anger en lägsta nivå för varje kommuns pott för undervisning och elevhälsa, den andra ett sektorsbidrag för skolan där pengarna som i dag betalas ut av kommunerna i stället betalas ut direkt av staten. Sju månader senare är kommissionen i stort sett klara med vilken modell de anser är bäst.

Nationella fördelningsmodellen blir huvudförslaget

Idén är att det ska bli en tydligare kompensatorisk resursfördelning. Det finns möjlighet att skruva hårdare på kompensationsskruven eller göra det på ett försiktigare sätt.

Jan-Eric Gustafsson
Ordförande, Skolkommissionen.

– Vi har inte idén med sektorsbidrag som huvudmodell, däremot är den inte heller helt avskriven. Fördelen med den är det samlade greppet men det finns mycket implikationer med skatteväxlingar, det är krångligt och genomförs inte snabbt och lätt, säger Gustafsson.

Fördelarna med den modell som kommissionen mest troligt kommer att föreslå är fler menar han. Den modell som fördelar resurser kompensatoriskt utifrån socioekonomiska indikatorer kommer bli huvudförslaget.

– Sedan 2014 finns det starkt uttalat i skollagen att fördelningen ska ske på det här sättet men det har varit svårt att åstadkomma. Idén är att det ska bli en tydligare kompensatorisk resursfördelning. Det finns möjlighet att skruva hårdare på kompensationsskruven eller göra det på ett försiktigare sätt, säger Gustafsson.

Indexet för resursfördelningsmodellen kommer vara grundat på socioekonomiska faktorer som påverkar sannolikheten för att få behörighet till gymnasiestudier, som tagits fram i samarbete med SCB. 

"Närhetsprincipen bidrar till segregation"

Anna Ekström var tydlig med sin ståndpunkt att det fria skolvalet lett till en ökad segregation i den svenska skolan. Som professor i pedagogik har Jan-Eric Gustafsson forskat om vad skolsegregationen beror på.

– Den tyngsta faktorn är enligt våra resultat är den ökade boendesegregationen, men vi finner också att skolvalet späder på ytterligare. Det är inget nytt i sig men resultaten stärker den bilden, sen är frågan vad man bör göra åt detta, säger Gustafsson.

Han öppnar för att principen om närhetsprincipen, att en elev ska ha rätt att gå på en skola nära hemmet, luckras upp. Den främsta anledningen är att den hänger tätt ihop med boendesegregation och att den inte heller är tydligt definierad. Genomslaget av närhetsprincipen bör minska slår kommissionens ordförande fast. 

– Samtidigt är det svårt att göra detta uppluckrande av närhetsprincipen för förskoleklass och skolans tidiga år, där det vore konstigt om de skulle behöva åka långa vägar i onödan till skolan.

Redan i delbetänkandet fanns idén om kravet på en allsidig social sammansättning i huvudmännens skolor med men det är inte något som kommer leda till ett nationellt regelverk, förhållandena inom kommunerna är för olika för det.

– Just därför menar vi att vi inte kan föreslå ett nationellt regelverk som ska gälla utan idén är att man som huvudman ska ha ett ansvar att se till att skolor, klasser och arbetsenheter har en allsidig social sammansättning, det ska stå i skollagen eller åtminstone i läroplanen, säger Jan-Eric Gustafsson.

Formuleringen ska ge både möjlighet och skyldighet att utnyttja de lokala förutsättningar som finns för att minska segregationen, till exempel genom stadsplanering och hur upptagningsområden till skolor definieras. 

Friskolors kösystem ersätts med lottning

Hur friskolor antar elever vill skolkommissionen också förändra. Förslaget kommer bli att kösystemet tas bort till förmån för lottning. Lösningen har dock sina brister påpekar Gustafsson.

– Det är svårt att hitta några andra alternativ, kvotering fungerar inte eftersom det strider mot diskrimineringslagstiftningen och vi har inte hittat något bättre alternativ än lottning, men vi letar fortfarande.

 

 

Dokumentation

Jan-Eric Gustafsson

  • Född 1949.
  • Professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
  • Ledamot av Vetenskapsakademien
  • Tidigare ledamot, numera ordförande för Skolkommissionen.

Jan-Eric Gustafsson om...

Skolinspektionen:

"Det finns ett behov av den typen av insatser om regelefterlevnad som Skolinspektionen gör. Jag är av den uppfattningen att trenden som man ser nationellt vore bra, att skolinspektionen har en mer stödjande och utvecklande roll där man stödjer skolorna i deras arbete med kvalitetsfrågor och kunskapsöverföring. Personligen skulle jag gärna se en vridning åt det hållet"

Obligatoriskt skolval:

"Vill vi minska närhetsprincipens inflytande behöver vi ha val gjorda av alla. Det är ingen dramatik i det egentligen. De studier som pekar på att obligatoriska val inte fungerar är jag inte övertygad om har rätt. Det i kombination med bättre information om skolorna kan vara en lösning på problemet"

Läraryrkets utveckling:

"En av skolkommissionens uppgifter är professionsprogrammet för lärare och skolledare som ska starta där utbildningen slutar. Det ska finnas en trappa av kompetens med avstämningspunkter enligt olika kriterier där till exempel rektorer utvärderar lärare. Forskning pekar på att det är rätt väg att gå och till skillnad från förstelärarsystemet där kriterierna varit otydliga ska professionsprogrammet ha mycket mer av nationell jämlikhet och förankring hos alla som är inblandade i utbildningsverksamheten"

Reepalu-utredningen:
"Som ordförande i Skolkommissionen har jag inga tankar allas om den. Vi har en passus i vårt delbetänkande om att de här frågorna om utförare och deras villkor tas omhand av Reepalu-utredningen, så de har inte varit på vår agenda över huvud taget"


Nämnda personer

Jan-Eric Gustafsson

Professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ledamot Kungliga Vetenskapsakademien
fil. dr. pedagogik (Göteborgs uni. 1976)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00