Skolkommissionens ledamöter oeniga om lottning

SKOLREFORM. Skolkommissionens förslag om lottning till friskolor, en ökad statlig styrning över skolans resurser och aktiva skolval väcker reaktioner i skolsverige. Flera ledamöter i kommissionen har reserverat sig mot delar av förslagen.

Helen Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) samt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson.
Helen Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) samt Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson.Foto: Utbildningsdepartementet

Blir Skolkommissionens förslag verklighet kommer det statliga inflytandet över skolan att öka, resursfördelningen blir en fråga för staten men lärarna fortfarande anställda av kommunen och huvudmännen. 

– Det här är det mest genomgripande reformarbetet för svensk skola på ett decenium, det manar till samling för skolan och är en tydlig röst från forskning och profession att man vill se tillit, vetenskapsbaserade förändring och föreslå lösningar, sade Gustav Fridolin när betänkandet presenterades under torsdagen.

Ordföranden och pedagogikprofessorn Jan-Eric Gustafsson har redan tidigare aviserat om att kommissionen vill lägga fram ett resursfördelningssystem som är baserat på ett socioekonomiskt index. Ett komplett övertagande av huvudmannaskapet av staten har inte lagts fram. 

LÄS MER: Skolkommissionen: Luckra upp närhetsprincipen

Fakta
REAKTIONER
"Det är väldigt bra att förslaget om aktiva skolval för alla finns med i betänkandet, den frågan har vi drivit länge. Att alla får information och sätter sig in i vilket utbud av skolor som finns är grundläggande för att elevernas förutsättningar ska bli mer likvärdiga. Alla ska veta om sin möjlighet att välja och inte ovetande få sitt barn placerat i en skola som inte fungerar"
 Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund i ett pressmeddelande.

"Skolkommissionen ger en nyanserad och heltäckande bild av det svenska skolsystemets svagheter och de utmaningar vi står inför. Förslagen är väl förankrade hos oss som möter skolans verklighet. Nu förväntar vi oss att politikerna tar stafettpinnen och fortsätter arbetet för ett starkare Skolsverige"
Matz Nilsson, ordförande Skolledarna.


"Att sitta med i en kommission på det här sättet innebär att man måste kompromissa. Däremot har det inte varit kontroversiellt att arbeta fram förslag som innebär att staten flyttar fram positionerna på skolans område. Ett av de viktigaste förslagen rör lärar- och skolledarprofessionerna, där staten ska reglera och finansiera strukturerad och kontinuerlig fortbildning inom ramen för ett professionsprogram. Det kan liknas vid en slags karriärstege för lärare och rektorer", Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.



– Det är svårt att hitta bra exempel på det. I Finland har man ett kommunaliserat lärartjänstsystem men ett centraliserat resursfördelningssystem. Det är den typen av kombination man i första hand bör överväga, säger Jan-Eric Gustafsson. 

För antagning till friskolor föreslår kommissionen att lottning införs. Även populära kommunala skolor ska kunna tillämpa lottning om antalet elever som vill gå på skolan överstiger antalet platser som finns.

Förslaget om lottning till friskolor är ogenomtänkt och ogenomförbart och borde inte alls lagts fram. 

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Ledamot i Skolkommissionen

Kommissionen vill också att frågan om regionalisering av gymnasieskolan utreds, vilket också gymnasieskolan pekat på behövs. Anna Ekström, gymnasieminister och före detta ordförande för Skolkommissionen välkomnar förslaget.

– Mycket av de problem och lösningar man kan se för gymnasieskolan finns på regional nivå, det ska bli intressant att gå vidare med, säger Ekström.

"Tydligt att friskolor är här för att stanna"

Representanter från stora delar av skolsverige sitter i kommissionen. Lärarfacken, näringsliv och skolforskare. Även om gruppen är enig i flera frågor har flera reservationer mot delar av betänkandet lagts fram. Erik Blom, styrelseledamot i Sveriges elevråd och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv är emot att kommunala skolor ska använda sig av lottning. 

– Det kommer att leda till att många elever, även de i ung ålder, inte får plats på den skolan som ligger närmast. Det kan också leda till ett strategiskt beteende hos elever och föräldrar, som är i raka motsats till kommissionens syfte med de andra förslagen, säger Tobias Krantz till Altinget.

Även lottning till friskolor har Krantz reserverat sig starkt emot.

– Jag är glad över att en enig skolkommission slagit fast att valfriheten och friskolorna är här för att stanna och det här är ett steg i riktningen mot ett totalt förstatligande av skolan. Men förslaget om lottning till friskolor är ogenomtänkt och ogenomförbara och borde inte alls lagts fram, säger Krantz.

SKL: Ansvarfrågan är inte löst

Per-Arne Andersson, utbildningschef på Sveriges kommuner och landsting, ser positivt på att att de riktade statsbidragen enligt förslaget kommer att minska.

– Vi behöver inte mer statligt stöd utan bättre statligt stöd. Fördelar man de pengarna man har på ett bättre sätt genom minska andelen riktade statsbidrag och ersätter det med fördelning genom socioekonomiskt index är det alldeles utmärkt bra, säger Andersson till Altinget.

Tanken med Skolkommissionen när den tillsattes var att komma tillrätta med de problem som OECD påpekade i sin genomgång av det svenska skolsystemet. En av punkterna då gällde otydlig ansvarsfördelning för skolan.

– Spontant tycker vi att det blir ännu otydligare med ansvarsfrågan. Kommissionen har inte förtydligat hur ansvar och befogenheter hänger ihop, säger Per-Arne Andersson. 

 

Dokumentation

Det här föreslår kommissionen:

  • Regional närvaro av statlig skolmyndighet som ska stärka och stödja huvudmännen
  • Professionsutvecklingsprogram för lärare under hela karriären
  • Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering. Pengar ska fördelas utifrån ett socioekonomiskt index framtaget av SCB.
  • En stärkt och mer tillgänglig elevhälsa.
  • Minskad administration för lärare, genom bland annat digitalisering av nationella prov och bättre användning av digital verktyg.
  • Att sektorsbidragen utreds.
  • Att en regionalisering av gymnasieskolan utreds.
  • Krav på allsidig social sammansättning i skolor.
  • Lottning till friskolor som har fler sökande än platser.
  • Möjlighet till lottning vid populära kommunala skolor.

Vad händer nu?

  • Förslaget skickas omedelbart ut på remiss. Därefter ska regeringen besluta om lagförslag som överlämnas till riksdagen.
  • Kommissionens förslag är att de föreslagna lagändringarna för resursförstärkning av undervisning och elevhälsa ska införas 1 januari 2018. 
  • Nya regler för antagning till friskolor kräver övergångsbestämmelser och kommissionen föreslår att anmälningsdatum ska få användas som kriterium fram  till 1 juli 2020. Nya regler bör tillämpas på ansökningar till utbildningar som påbörjas efter 1 juli 2018.

SOU 2017:35 Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet


Nämnda personer

Anna Ekström

Ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), styrelseordförande Umeå universitet, ordförande ABF Stockholm, ordförande folkhögskolan Biskops arnö.
Jur. kand (Stockholms uni., 1988)

Gustav Fridolin

Svensk- och temalärare Stadsmissionens folkhögskola, rektor Cogitoakademin
Fil. kand i mellanösternkunskap (Stockholms uni., 2009), yrkesexamen som folkhögskolelärare (Linköpings uni., 2010)

Jan-Eric Gustafsson

Professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ledamot Kungliga Vetenskapsakademien
fil. dr. pedagogik (Göteborgs uni. 1976)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00