”Skolinspektionen hindrar förändring”

LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet vill i sin Likvärdighetsagenda se en förändrad Skolinspektion. Förslaget de presenterat är att Skolinspektionens roll ska blir mer stödjande och mindre felletande. De vill också att inspektörerna ska ha pedagogisk utbildning och kunskap om skolutveckling.

Den hårda typen av kontroll som Skolinspektionens verksamhet domineras av gör det svårt för inspektörerna att ge feedback och vägledning som kan leda till förändring för skolorna som granskas, menar Anders Ivarsson Westerberg, docent vid Södertörns högskola som undersökt Skolinspektionens arbete. Utrymmet för vägledning har dock ökat något de senaste åren och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolor har mer inslag av detta än den regelbundna tillsynen. Dessutom finns det en medveten strategi hos myndigheten att rekrytera fler jurister och beteendevetare vilket gör att granskningen drar mer åt det juridiska hållet, menar Ivarsson Westerberg. 

– Det finns en idé om att alla beslut som fattas ska hålla i domstol, det är ett väldigt stort fokus på att besluten ska kopplas till bestämmelser i skollag och läroplan. Jag tycker att man bör ändra till en mer handledande och rådgivande typ av tillsyn,  säger Anders Ivarsson Westerberg till Altinget.

LÄS MER: LO och lärarfacken: inför lottning på friskolor

Svårt säga om vite fungerar

Istället för att med hjälp av hot korrigera felaktigt beteende så försöker man belöna bra beteenden. Den forskningen borde man också tittat på. 

Anders Ivarsson Westerberg
Docent vid Södertörns högskola

Sedan 2015 har Skolinspektionens föreläggande av vite ökat då myndigheten blev skyldiga att förelägga vite när de upptäcker brister som går ut över elevernas lärande. Under förra året ökade vitesförläggandet med 13 procent jämfört med 2015.

– Jag tycker det är problematiskt med vite för att det är svårt att säga vilken verkan det ger. Väldigt få fall går vidare till domstol, oftast drar man tillbaka vitet lätt när skolan uppvisar en handlingsplan, då kan man undra varför man egentligen förelägger om vite, säger Anders Ivarsson Westerberg.

I sin studie På vetenskaplig grund: Program och teknologi inom Skolinspektionen drar han slutsatsen att Skolinspektionens vetenskapliga grund är baserad på motstridiga forskningsresultat. Inom psykologiforskning och beteendevetenskap trycker man istället på att goda beteenden ska belönas. 

– Istället för att med hjälp av hot korrigera felaktigt beteende så försöker man belöna bra beteenden. Den forskningen borde man också tittat på, säger Ivarsson Westerberg.

Skolinspektioner växer internationellt

Tittar man utanför Sveriges gränser är det tydligt att den typen av inspekterande skolmyndighet som finns hos oss också är populärt i andra europeiska skolväsenden. Nederländerna, Polen, Norge och Storbritannien har liknande system men Storbritanniens skolinspektion har under de senaste åren ändrat inriktning till en mer stödjande och vägledande verksamhet menar Ivarsson Westerberg. I Finland finns ingen motsvarighet till den svenska modellen av skolinspektion.

– Där hjälper man skolorna i de brister de har genom projektarbeten. Istället för Skolinspektionens korta nedslag på skolor följer man utvecklingen på en skola under en längre tid och stannar kvar i skolan för att hjälpa till med att komma till rätta med bristerna.

Förutsättningarna att förändra finns

Det finns politisk vilja till att förändra det nuvarande systemet menar Anders Ivarsson Westerberg. Tillitsdelegationen som tillsatts av regeringen som ska se över hur styrningen av offentlig sektor kan bli mindre detaljstyrd och mer baserad på tillit till professionen, är ett exempel på detta. Delegationen har ett specifikt uppdrag att se över tillsynsmyndigheterna.

LÄS MER: Hartman: Välfärden ska styras med tillit

– Där är Skolinspektionen ett bra exempel på hur man skulle kunna förändra från hård avvikelsekontroll till en främjande typ av granskning. Förutsättningarna för att förändra systemet finns, säger Anders Ivarsson Westerberg.