Så vill aktörerna ändra lärarlönelyftet
LÖNER. Fackförbunden vill se permanenta lönehöjningar, att fler lärare inkluderas samt tydligare riktlinjer för hur pengarna ska hanteras.
Tannaz Edalat
JournalistMed 290 kommuner och omkring tusen privata huvudmän som alla gör olika blir det svårt att få tilltro till reformen.
Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas Riksförbund
Som friskola kan man inte lova ett permanent lönelyft eftersom man inte vet hur skolpengen kommer se ut framöver och hur länge statsbidraget finns.
Ulla Hamilton
Vd Friskolornas riksförbund
Det statliga bidraget på 3 miljarder om året höjer cirka 60 000 lärarlöner. För första halvåret i år har 1,4 miljarder begärts ut, enligt Skolverket. Det betyder att merparten av
Lärarlönelyftet i siffror
3 miljarder kronor är det statliga bidraget. Av dessa 3 miljarder kronor avsätts 90 procent (2,7 miljarder) till förskollärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer.
10 procent (300 miljoner) kan avsättas till förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.
Det är upp till huvudmännen om de väljer att avsätta även denna andel till lärare och förskollärare i förskoleklass, grundskola, gymnasiekola och motsvarande skolformer om de så önskar.
Löneökningen för berörda lärare ligger i genomsnitt mellan 2500 – 3500 kronor.
Det är upp till skolhuvudmannen att bestämma hur medlen ska fördelas, vilka som får löneökningen som är mellan 2500 och 3500 kronor i månaden.
För att vara behörig att ta emot lönelyftet behöver läraren uppfylla följande kriterier: ha legitimation eller motsvarande, arbeta med utbildning eller motsvarande samt utvecklat undervisningen.
Vem som uppfyller kraven och hur stor löneökning det handlar om är alltså upp till arbetsgivaren att avgöra som dessutom utöver dessa kriterier kan fördela summan efter lokala villkor.
Utbildning
