Regeringens missnöje med karriärtjänster leder till översyn

LÖNER. Svag legitimitet, negativ inställning hos lärarna och otillräckliga avtryck på undervisningens kvalitet gör att regeringen nu ser över karriärtjänsterna.

Mattias Croneborg

Den nuvarande rödgröna regeringen och den tidigare alliansregeringen har haft olika syn på vilken typ av statlig lönepolitik som bäst lämpar sig för lärarna. Den förra regeringen införde karriärtjänsterna med förstelärare och lektorer. Förstelärare får ett statligt lönebidrag på 5 000 kronor i månaden och lektorer 10 000 kronor. Den rödgröna regeringen har infört lärarlönelyftet som är en bredare satsning med mindre lönebidrag per lärare, mellan 2 500 och 3 500 kronor, men där betydligt fler får del av bidragen.

Den rödgröna regeringen har hittills behållit den gamla reformen som den är. Men nu får professor Björn Åstrand, som också är ledamot i Skolkommissionen, regeringens uppdrag att se över karriärtjänsterna.

Många problem 

I uppdraget till Åstrand radar regeringen upp det som den ser som flera problem med reformen. Man hänvisar bland annat till en utvärdering av reformen som Statskontoret gjorde tidigare i år.

”Statskontoret konstaterar dock också att genomförandet av karriärvägsreformen endast till viss del har skapat förutsättningar för att nå målet om ett attraktivare läraryrke och bättre skolresultat”, skriver regeringen.

Regeringen anser visserligen att reformen har fått stor spridning och har gett avtryck på lärarnas löner, men huvudmännen har inte lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna. En majoritet av lärarna anger i en enkätundersökning att de är negativt inställda till reformen.

Regeringen vill ändra bestämmelserna för skapa bättre förutsättningar för lärare med karriärtjänster att förbättra undervisningens kvalitet. 

Regeringen vill också att Björn Åstrand tittar på hur karriärvägssystemet och lärarlönelyftet samverkar.

Brett uppdrag

Uppdraget till Björn Åstrand är betydligt bredare än att bara se över den statliga lönepolitiken inom skolan. Det handlar om att inom flera områden komma med förslag som kan förbättra yrket så att det blir attraktivare att vara lärare. Förhoppningen är att detta ska vända trenden med fallande kunskap hos svenska elever.

Åstrand ska se över behörighets- och legitimationsreglerna. Han ska också komma med förslag på hur förskollärares profession kan stärkas. Andra delar där Björn Åstrand ska komma med förslag rör hur man kan minska lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda.

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu?

Utredaren ska vara klar med sitt arbete och redovisa sina slutsatser för regeringen senast den 1 december 2017. Men uppdraget som avser legitimations- och behörighetsreglerna samt vissa frågor om förskolan ska vara klart senast den 1 juni 2017.

Länk till kommittédirektiv 2016:76 



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00