Milton: Validering minskar utanförskapet

– Det handlar om att minska utanförskapet, säger Jonas Milton, tidigare vd på arbetsgivarorganisationen Almega, nu ordförande för regeringens valideringsdelegation, i en intervju med Altinget.

Validering är att ”översätta” en persons erfarenhet, utbildning och kunskaper till nya förhållanden. Själva begreppet definieras i Skollagen och regeringen har nyligen föreslagit en ny lydelse. ”En process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering ska anses ha skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade.”

Minskat utbildningsbehov  

Det kan handla om att bestämma hur en utländsk läkares utbildning och arbetserfarenhet står sig i förhållande till den svenska. Det kan också handla om hur ett långt arbetsliv inom fordonsindustrin står sig i förhållande till önskvärda kvalifikationer för ett jobb inom tjänstesektorn.

– Många blir förvånade när de hör vilket värde som deras arbetserfarenhet har. Det kan exempelvis handla om att man har en stor del av en gymnasieutbildning inhämtad från arbetserfarenhet. Det blir värdefullt vid omställning om det visar sig att man bara behöver ett år eller ett halvårs kompletterande utbildning för att få en gymnasieutbildning, istället för att börja om helt från början, säger Milton.

Därmed sparar validering pengar. Undersökningar från Norge och Island visar att de som har fått sina yrkesbakgrunder validerade kan utbildas kortare tid vid omställning.

Mer validering men inga pengar

Regeringen föreslår nu att Skollagen ska ändras så att huvudmannen för vuxenutbildning ska vara skyldig att erbjuda en elev validering. Men regeringen vill att kommunerna gör det utan nya pengar, just därför att validering minskar utbildningsbehovet. ”Kostnadsbesparingarna för kommunerna, i egenskap av huvudmän för vuxenutbildningarna, som kommer av en mer kostnadseffektiv utbildning bedöms dock överstiga eventuella kostnader förknippade med det nya åliggandet. Därför föreslås ingen ekonomisk kompensation”, skriver man i förslaget om nya valideringsregler som kom i somras.  

Valideringsdelegationen tillsattes för snart ett år sedan. Arbetet är omfattande och täcker hela arbetsmarknaden

– Vi har ett stort uppdrag och ska jobba under lång tid, säger Milton.

Slutredovisning av uppdraget ska ske först år 2019, men delegationen ska även komma med delbetänkanden under resans gång.

Milton poängterar att validering är en del i det livslånga lärandet. Framöver kommer det att bli betydligt vanligare att man byter karriär mitt i livet.

Ökat tryck från nyanlända

Men det är inte bara behovet att snabbt kunna ställa om sig för att arbetsmarknaden förändras som sätter press på en effektiv validering. Flyktingsituationen ökar också pressen på att svenska myndigheter och lärosäten snabbt ska kunna värdera nyanländas arbetserfarenhet och utbildning.

– Vi har fått ett ytterligare tryck, säger Milton.

När det handlar om nyanlända är svenska språket viktigt. Men inte alltid och inte för alla jobb. Jonas Milton berättar att han nyligen träffat en arbetsgivare som anställer kvalificerad arbetskraft inom tjänstesektorn. Där hade man tänkt om vad det gäller språk.

– Den vd:n menar att det räcker med hyggliga engelska.

Hur validering sker och kvaliteten på valideringen skiljer sig stort mellan olika branscher.

– Det finns vissa branscher som kommit mycket långt, som har en lång tradition av validering. Andra inte. Stora delar av industrin har kommit långt, säger Jonas Milton.

Samtidigt går det inte att hitta en och samma modell för validering som fungerar för alla branscher.

– Det får gärna se olika ut i olika branscher. Det är det som är charmen.

Vattentäta skott

Däremot går det inte att utveckla en väl fungerande validering eller bra matchning om det är vattentäta skott mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

– Det kan bli mycket bättre. Det hoppas jag kunna bidra med.

Just nu är fokus för delegationen på att ta fram en nationell strategi. Regeringens förhoppning är att den ska bidra till ”ett effektivt, långsiktigt och överblickbart system för validering, liksom en förbättrad samordning mellan aktörer och intressenter inom utbildningsväsendet, arbetsmarknaden, branscher och organisationer inom arbetslivet samt organ som ansvarar för utfärdandet av olika kvalifikationer”, enligt uppdragsbeskrivningen till delegationen.

Milton pekar också på att en väl utvecklad validering stärker ett yrkes status.

I delegationens arbete finns det mycket att hämta från andra länder. Närmast till hands är att titta i Norden eftersom arbetsmarknaderna liknar varandra.

– Norrmännen är lite bättre än vad vi är, men vi kan inte kopiera systemen rakt av.

Ju mer olik arbetsmarknaden är desto svårare kan det bli att använda sig av modeller för validering. Milton nämner Tyskland men där är systemet så olikt det svenska att det blir svårt att använda.

Bred uppslutning

Det har varit uppmärksammade fall då fackförbund motarbetat utländsk arbetskraft, exempelvis när Kommunal ifrågasatt att utländska läkare jobbar som undersköterskor under tiden som de kompletterar sina utbildningar för att få svenska läkarlegitimationer.

Men Milton menar att det finns en bred och positiv samsyn på validering bland alla parter.

– Jag upplever en väldig uppslutning. Alla ser ett påtagligt värde med validering. Det öppnar dörrar.

Det gäller även fackförbunden.

– Det är sällan man blir så väl mottagen som när man säger att man håller på med validering.