Debatt

Lärarförbundet: Vi lärare vet hur man löser lärarbristen

DEBATT. Läraryrket måste bli ett attraktivt framtidsyrke, och för att det ska lyckas måste lärare få större makt över sin egen yrkesutövning, mer tid till undervisning och högre löner, menar Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand. 

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet 
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Foto: Peter Jönsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Från hela landet strömmar rapporter in varje dag om hur svårt det är att rekrytera alla de lärare som behövs till skolor och förskolor. Och tyvärr verkar lärarbristen bita sig fast. 2025 kommer Sverige fortfarande att sakna 65 000 utbildade lärare, enligt Statistiska Centralbyråns prognos. Dessutom går stora grupper av lärare, framförallt speciallärare, snart i pension. Lärarförbundet har tagit fram färsk statistik som visar att nästan 45 000 yrkesverksamma lärare är över 55 år och beräknas gå i pension inom tio år.

Lärarbristen märkbar i vardagen

I våras gjorde Lärarförbundet en undersökning där både lärare och föräldrar tillfrågades om hur de upplever tillgången på lärare. Sju av tio föräldrar och nio av tio lärare uppgav att lärarbristen är märkbar i vardagen. Sju av tio lärare att deras lärarroll påverkas i mycket eller ganska hög grad av lärarbristen. Lika många att de inte får tag på vikarier, tre av fem att de har obehöriga kollegor och hälften att det finns vakanta tjänster på arbetsplatsen.

Ge oss en lärartidsgaranti och bespara oss andra krav och politiska pekpinnar

Utbildningen måste bli mer flexibel

Det är förstås nödvändigt att lärarutbildningen fortsätter att byggas ut med kvalitet. Det måste också till nya behörighetsgivande och kompletterande utbildningar, liksom bättre studievillkor för att kunna kombinera jobb och behörighetsgivande kurser på arbetstid.

Men oavsett utbildningssatsningar så är det enda som långsiktigt kan lösa lärarbristen att både staten, de kommunala och privata arbetsgivarna ser till att göra läraryrket till ett attraktivt framtidsyrke. Ett yrke som lockar unga, behåller erfarna och står sig i konkurrensen med andra akademikeryrken.

Lönerna har halkat efter

Svårigheterna att locka fler till läraryrket är inte minst kopplat till att lärares löner under lång tid halkat efter. Så länge en grundskollärare tjänar 12 000 mindre än ingenjör och en gymnasielärare tjänar 14 000 mindre än en jurist, upplevs läraryrket inte ekonomiskt attraktivt. Men högre löner räcker faktiskt inte. När vi ställt frågan till våra medlemmar om vad den viktigaste åtgärden för att lösa lärarbristen är, hamnar arbetsmiljö- och arbetsbelastning lika högt som lön på lärarnas egen åtgärdslista.

Ge lärare tid att göra skillnad 

Svenska politiker med olika politisk färg har varit pigga på att vältra över administrativa uppgifter på oss lärare. Fler nationella prov, dokumentationskrav för särskilt stöd, inrapporteringskrav av skiftande karaktär bara för att nämna några. Men vad vi lärare behöver är tid att göra skillnad för våra elever. Ge oss en lärartidsgaranti och bespara oss andra krav och politiska pekpinnar!

Ett oslagbart yrke, men med baksidor

Vi som redan är lärare vet att det är ett oslagbart yrkesval. Ett yrke som ger så mycket i mötet med varje barn och elev. Men det räcker inte för att kompensera för att det också finns baksidor. Så vad bör göras? Ja, receptet kan formuleras kort och kärnfullt: Lönerna måste fortsätta upp, arbetsbelastningen gå ner och vi lärare måste få mer makt över vår yrkesutövning. Så enkelt och samtidigt tydligen så svårt.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Sveriges lärare
Lärare (Umeå uni. 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00