Debatt: Hedersförtryck ett resultat av okunskap och ovilja

Av: Amineh Kakabaveh,
riksdagsledamot Vänsterpartiet och ordförande i Varken hora eller kuvad

Under mina 25 år i Sverige har jag sett segregationen förvärras. Jag har sett att många som i segregationsprocessen lever i ”utanförskap” har en benägenhet att sluta sig inom den egna etniska eller religiösa gruppen, isolera sig ännu mer och undvika kontakter med det svenska samhället. Den diskriminering som i en rad olika sammanhang drabbar utlandsfödda kompletteras med självsegregering. 

En politisk livslögn

Svenska politiker, såväl regeringens som oppositionens företrädare, har inte velat se vad som händer. Man de vill så gärna leva kvar i den jämställdhetsidyll som Sverige är känt för. Men den idyllen har förvandlats till en politisk livslögn. 

När segregationens följder uppenbarar sig infinner sig först av alla de som har de där till synes så enkla recepten; "Släpp inte in flyktingarna!", "Släng ut muslimerna!", och så vidare. Men en sådan politik leder bara till ytterligare motsättningar och påfrestningar på samhället.

Religiösa skolor som segregerar barnen från majoritetens barn är grunden till skapande av ett könsapartheid i Sverige. Det måste stoppas.

I Sverige är den politiska demokratin etablerad sedan hundra år. De som sist fick ta del av den var kvinnorna. Men det finns kvinnor i Sverige som fortfarande måste föra en kamp för sina demokratiska och mänskliga rättigheter.

Många invandrade kvinnor från starkt patriarkala och religiösa samhällen vet mycket lite om sina demokratiska och mänskliga rättigheter, och ännu mindre om jämställdhet. Det gäller även invandrade män. Överlag vet man alltför lite om hur rättsstaten fungerar. Både män och kvinnor är starkt präglade av de patriarkala förhållanden som råder i länder man lämnat. 

Hedersförtyck bevaras i enklaver

Det finns kvinnor i Sverige som fortfarande måste föra en kamp för sina demokratiska och mänskliga rättigheter.

Denna brist på kunskap om det svenska samhället bland invandrare i kombination med svenska politikers och myndighetspersoners idyllisering av det egna landet och ovilja att ta itu med segregationen får negativa effekter. Det uppstår enklaver där kvinnor inte ses som jämställda utan som underordnade männen. Där bevaras patriarkatet och förtryckande mekanismer som hederskulturen. I spåren följer hedersförtrycket med oskuldskrav, tvångs- och arrangerade äktenskap. På  flickorna ställs ingående krav på att de ska genomgå läkares ”oskuldskontroll” före bröllopet (något motsvarande svendomskrav ställs inte). Det följer kontroll från föräldrar och bröder av sina döttrar/systrar (som förbjuds att träffa pojkvänner) samt att föräldrarna väljer livspartner åt sina barn och så vidare. 

Rättfärdigas av religioner

Till bilden hör också att detta patriarkala kulturmönster rättfärdigas av religionen - och då inte bara av muslimska utan även av kristna, hinduer och andra religiösa riktningar. I flera religiösa skolor separeras flickor och pojkar på ett osunt sätt från varandra. Den vetenskapliga grundvalen för undervisningen i en del ämnen är vacklande och ersätts med religiösa föreställningar. 

Stoppa det fria skolvalet

Mina erfarenheter av hedersvåldet, som jag sett hemma i Kurdistan och sedan här hemma i Sverige gjorde att jag efter mordet på Fadime Sahindal 2002 bildade organisationen Varken hora eller kuvad. Som riksdagsledamot har jag lagt motioner om hedersförtrycket, i vilka jag bland annat krävt en nationell upplysningskampanj mot hedersförtrycket och för allas lika värde. Allra först måste det fria skolvalet stoppas då det gjort det möjligt för många religiösa aktörer att öppna både islamistiska och kristna skolor runt om i landet. Religiösa skolor som segregerar barnen från majoritetens barn är grunden till skapande av ett könsapartheid i Sverige. Det måste stoppas. 

Religion inte ett skäl till särbehandling

En demokratisk och feministisk kampanj är av nöden och bör genomföras bland skolornas lärare och elever och vara en del av lärarutbildningen. Den ska även tas upp på dagis, inom socialtjänsten och andra myndigheter. Jag har krävt förbud mot könssegregerad undervisning i skolorna och förbud mot de bisarra ”oskuldskontrollerna”. Religiös trosriktning ska inte vara något skäl till särbehandling i skolan. Barn får vara barn enligt Barnkonventionen. Rektorerna får inte av rädsla för minskad skolpeng ge efter för föräldrars krav på sådan.

Den upplysningskampanj jag föreslår ska självklart också rikta sig till etniska och religiösa organisationer. Det ska föras debatt och diskussion med målet att öka kunskapen och fördjupa insikterna om hedersvåldet utifrån vetenskapliga utgångspunkter och ingenting annat. Det går inte att bekämpa förtryck och missförhållanden med tystnad. De måste bringas i dagen om Sverige skall fortsätta sin väg mot ökad jämställdhet.