Här är regeringens skolpolitik det sista året

SLUTSPURT. Att minska skolsegregationen är statsminister Stefan Löfvens löfte i regeringsförklaringen. Det har han ett brett stöd för.

På tisdagen läste statsminister Stefan Löfven upp regeringsförklaringen och det blev därmed klart hur denna regering kommer att prioritera under sitt sista år vid makten.

Regeringsförklaringen innehöll sex avsnitt som handlade om skolan. Merparten rörde det som regeringen redan har gjort, som exempelvis fler anställda i skolan och höjda lärarlöner. Andra delar är om sådant som varit på gång en längre stund men som ännu inte kommit till riksdagen. Exempel på detta är räkna-läsa-skriva-garantin och skolstart vid sex års ålder.

Rättvisare fördelning 

Sedan är det två avnitt som handlar om skolkommissionen och dess förslag för med likvärdig skola och åtgärder för att minska skolsegregationen. För ett par veckor sedan frågade Altinget skoltopparna i Sverige vad de vill se av regeringen under sista året före valet. Denna typ av åtgärder hade bredast stöd.

Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö, sade då:

– Genomför skolkommissionens förslag om en rättvisare nationell resursfördelning.

Även Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, uttryckte sig på liknande sätt:

– Stärk resurserna till skolan genom totalt sex miljarder kronor som Skolkommissionen föreslår.

Något som både Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledarförbund, och Ulla Hamilton på Friskolornas riksförbund lyfte fram var obligatoriskt skolval som ett sätt att öka likvärdigheten i skolan. Skolkommissionen kallar det inte obligatoriskt, utan aktivt skolval. Men här gav Stefan Löfven inga ledtrådar om regeringen går vidare med Skolkommissionens förslag

Vinster ska begränsas

När det gäller frågan om vinster i välfärden och skolan bekräftade statsministern att regeringen nu går vidare med förslaget om en kraftig begränsning av vinsterna i välfärdsföretag.

Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund, ansåg att detta är en bra prioritering.

– Svenska folket vill ha valmöjlighet för olika elevers behov att välja pedagogisk miljö och en stärkt tillit till lärares yrkeskunnande. Samtidigt vill en majoritet begränsa ”marknadisering”, vinstdrift och segregation.

De som hade hoppats på några större satsningar inom forskning eller på universiteten, utöver det som görs inom Kunskapslyftet, blev besvikna över regeringsförklaringen. Orden universitet och högskola nämndes inte. Ordet forskning nämndes en gång.

Forrige artikel Burell: Pengarna läcker ut till friskolor och grannkommuner Burell: Pengarna läcker ut till friskolor och grannkommuner Næste artikel Jobbmaskinen inte tillräckligt attraktiv