Hadzialic och Shekarabi: Sverige är extremt om skolvinster

I en debattartikel skriver ministrarna att när ”Chile nyligen beslutade om att stoppa vinstdrivande bolag inom det chilenska skolsystemet blev Sverige unikt bland jämförbara länder. Sverige är det enda landet där aktiebolag kan bedriva offentligfinansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Så kan det inte längre fortsätta.”

Medhåll från vinstförespråkare

Att Sverige har en vänlig inställning till friskolors möjligheter till etablering och frihet att styra över sin egen ekonomi trots att det handlar om skattepengar får medhåll även från de som försvarar dagens system.

Lars Leijonborg, nyvald ordförande för Friskolornas Riksförbund, före detta minister och ledare för dåvarande Folkpartiet, intervjuades nyligen i Altinget.

– Vi bestämde för 20 år sedan att friskolor ska få gå med vinst. Det är internationellt sett en ovanlig form, sade Lars Leijonborg.

Han pekade på att Sverige under den tiden har gått från att ha en halv procent friskolor till över 18 procent, mätt utifrån totala elevunderlaget i grundskola och gymnasieskola.

– Den utvecklingen har drivits av vinstmöjligheten. Det har skapats en dynamik. Jag tycker att vi ska behålla den. Dock ska man inte blunda för att det på en nyetablerad marknad ibland uppstår övervinster, sade han i intervjun.

Infekterad fråga 

Frågan om vinster hos friskolor är den mest infekterade skolfrågan i svensk politik. Det handlar om synen på etableringsfrihet för privata företag kontra kommunernas makt, eller så kallat kommunalt veto. Det handlar också om synen på vinst som drivkraft, och om ett starkt vinstintresse medför sämre kvalitet i undervisningen eller inte.

Konflikten om vinster föranledde också att Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, tidigare i veckan inte skrev under när ministrarna på utbildningsdepartementet tillsammans med aktörerna på arbetsmarknaden för skolan gick ut gemensamt på DN Debatt för att visa enighet om hur läraryrket ska reformeras.

– Vi vill inte kroka arm med regeringen, sade Ulla Hamilton till Altinget och hänvisade till den utredning som ska föreslå hur vinster i välfärden kan begränsas.

I den artikel där Hadzialic och Shekarabi argumenterar emot vinster sammanfattar de sin hållning: ”Regeringen gör analysen att risken med de kommersiella aktörerna inom skolan är att de sätter vinst före kvalitet. Den fria etableringsrätten gör att kommunerna, som har det övergripande ansvaret för att samtliga elever erbjuds undervisning på grundskole- och gymnasienivå, inte kan reglera antalet skolor geografiskt eller styra utbildningsinnehållet. Att Sverige dessutom helt saknar reglering av vinstutdelning från de bolag som bedriver skolverksamhet innebär att skattepengar avsedda till utbildning i dag går till friskoleföretagens ägare."