Fridolin vill ha mer makt över skolans timplan

I tisdags presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin ett förslag om att införa mer matematik i skolan och mindre tid i ämnet elevens val. Ämnet teknik är idag inkluderat i den tid som har avsatts för de naturorienterande ämnena. Men regeringen vill att det ska specificeras i timplanen hur många timmar som eleverna ska undervisas i teknik.

Regeringen vill också bestämma mer precist i vilken årskurs som en elev ska undervisas i varje ämne. I dag är timplanen sammanslagen för hela grundskolan. Det innebär att för exempelvis matematik står det att eleven ska undervisas i minst 1 125 timmar under perioden från och med årskurs 1 till och med årskurs 9. Hur timmarna ska fördelas mellan årskurserna har tidigare inte bestämts av regering eller riksdag.

Timplanen återkommande konflikt 

Just hur mycket undervisning som det ska vara i varje ämne är ett återkommande debattämne i riksdagen. Det finns flera tillkännagivanden där oppositionen har försökt att påverka regeringen. Ett förslag har varit fler matematiktimmar (som nu föreslås), ett annat är fler timmar i idrott (ämnet idrott föreslås få samma antal timmar framöver). Men om regeringen får igenom sitt nya förslag blir timfrågor inte något som beslutas av riksdagen, utan av regeringen. Regeringen föreslår nämligen att timplanen som i dag är en bilaga till skollagen, som alltså riksdagen beslutar om, i stället blir till en förordning som regeringen kan besluta om.  

Liberalerna är kritiska.

– Jag är tveksam till det. Det är dumt att göra det nu när det är så stor skillnad mellan regering och riksdag i dessa frågor, säger Christer Nylander, vice ordförande i utbildningsutskottet och partiets utbildningspolitiska talesperson.

Nylander är dock positivt till förslaget om stadieindelad timplan.

SKL är emot

Men Sveriges kommuner och landsting, SKL, vänder sig principiellt mot det.

– Detaljreglera inte mer än vad som behövs, säger Bodil Båvner, utredare på SKL. Men hon påpekar att SKL inte tagit politisk ställning till detta förslag.

Hon ifrågasätter om problemet med nuvarande timplan är tillräckligt stort. Hon pekar på en studie av SKL i kommuner som gått åt andra hållet, och som har haft en mer flexibel timplan.

Undersökningen som gjordes 2013 kommer fram till att en flexibel timplan kan vara en tillgång i en mål- och resultatstyrd skola. Kommuner med flexibla timplaner kunde lättare koncentrera sig på individanpassat stöd till enskilda elever. Det blev även lättare för lärare att jobba mer ämnesövergripande.

Försöksverksamheten som studien refererar till inleddes 1999 och pågick i fem år. Ungefär 900 grundskolor var helt befriade från timplanens regleringar. Tidigare utvärderingar av försöket visar på pedagogiska vinster och bättre arbetssituation för lärarna.

Bodil Båvner har inte sett några nya utvärderingar eller studier som skulle visa på behov av ökad reglering av timplanen.

Regeringen har facken med sig

Däremot välkomnar de fackliga organisationerna regeringens förslag.

– Förslaget är bra på det sättet att det ökar likvärdigheten för eleverna så att de verkligen får den undervisningstid de har rätt till, inte minst för elever som byter skolor mellan stadier. Det underlättar även planering och uppföljning för skolledare och lärare, kommenterar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.

På Lärarnas riksförbund är det liknande tongångar.

– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, till tidningen Skolvärlden.

Även Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund, är positiv.

– Jag tycker det är bra att regeringen nu går fram med ett förslag till stadieindelad timplan. Uppdelningen gör det lättare att hålla koll på att elever får sin garanterade undervisningstid i grundskolan, kommenterar han i ett pressmeddelande.