Ekholm: Ingen anledning att ha så många myndigheter

För en månad sedan tillsatte regeringen en utredning som ska att se över vad Sveriges skolmyndigheter ska göra, och kanske framför allt inte ska göra, då det sker mycket dubbelarbete på myndigheterna, enligt regeringens beskrivning. Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Skolforskningsinstitutet kan därför räkna med stora förändringar.

Det är inte första gången det sker en större omorganisation. Under de senaste decennierna har nästan varje regering velat göra avtryck i skolpolitiken genom en rejäl omstöpning av skolmyndigheterna. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill alltså inte vara sämre utan har tillsatt en utredning som tämligen förutsättningslöst ska hitta en ny struktur på myndigheterna.

Mats Ekholm är professor emeritus vid Karlstads universitet och med erfarenhet i Skolmyndighetssverige. Han har tidigare varit generaldirektör för Skolverket och dåvarande Myndigheten för skolutveckling.

Påhittade myndigheter

Han är kritisk till hur myndigheterna jobbar idag. Ekholm anser att man får titta på vilket ansvar staten har på skolans område och sedan organisera myndigheterna efter det. Det kan låta självklart men Ekholm menar att så inte är fallet i dag.

– Både Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet är påhittade i det politiska systemet. Inte för att hitta lösningar på egentliga problem, säger han till Altinget.

I uppdraget till utredaren, som är Kerstin Hultgren, konstaterar regeringen att flera myndigheter inom skolområdet har överlappande uppdrag. ”Detta är inte ändamålsenligt och effektivt och det skapar otydlighet, framför allt för skolor och huvudmän.”

En annan anledning till att se över myndigheterna är att kostnaderna har dragit iväg. Sedan år 2010 har de sammantagna kostnaderna för skolmyndigheterna ökat med drygt 60 procent, eller från ca 1,4 miljarder kronor till 2,2 miljarder kronor.

Dutta ut små statsbidrag

– Vi kan inte ha det som i dag, att dutta ut små statsbidrag, säger han, och menar att arbetet på myndigheterna då kommer att handla om att administrera utbetalningarna.

– Vi får hitta ett annat sätt för att hantera centrala beslut, säger han.

Ekholm anser att Skolinspektionen i stora delar är onödig eller i visa fall kontraproduktiv.

– Den typen av felfinnande organisationer hjälper inte systemet att komma framåt, säger han.

Samtidigt ser han tecken på att både Skolverket och Skolinspektionen har börjat jobba på ett annat sätt; att mer stödja kommuner och skolor. Detta var också något som efterfrågades av Skolkommissionen.

Ineffektivt och onödigt 

I uppdraget till utredaren påtalar regeringen att spridning av kunskap om den ”praktiknära forskningen” sker av flera myndigheter, vilket är ineffektivt och onödigt.

– Skolforskningsinstitutet hade inte behövts. Det finns ett 50-tal högskolor varav 23 av dem har lärarutbildning, säger Ekholm och förklarar att det på dessa skolor sker forskning som är mer än ”praktiknära”.

– De lever i samspel med skolorna, säger han och menar att dessa högskolor både kan bedriva och sprida forskningen.

Regeringen anser att det finns behov att se över skolmyndigheternas närvaro på regional nivå och utredaren ska vid ”behov föreslå en organisering av skolmyndigheter som innefattar en regional närvaro.”  I dag har Skolinspektionen huvudkontor i Stockholm och regionala inspektionsavdelningar på fem orter i landet. Mats Ekholm håller med om att det behöver ändras.

– Vi behöver en annan myndighetsstruktur med en utvecklingsdialog med kommuner på fler ställen än i Stockholm.  

SPSM finns regionalt

Utöver Skolinspektionen har även SPSM regional närvaro. Men Myndigheten ansvarar bland annat för specialpedagogiskt stöd. Men även Skolverket erbjuder stöd och kompetensutveckling som riktar sig till specialpedagogisk personal. Skolverket har också ett samlat ansvar för funktionshindersfrågor.

Så även på detta område vill regeringen se förändringar.