Ängmo bemöter kritiken
SKOLINSPEKTIONEN. Efter 2018 kan kvalitetsgranskning få mer utrymme även vid Skolinspektionens regelbundna tillsynsbesök. Generaldirektören Helen Ängmo håller inte med om den kritik som riktas mot hennes myndighet.
Josefin Silverberg
ReporterAltinget har tidigare under veckan rapporterat om den kritik som forskaren Anders Ivarsson Westerberg riktar mot Skolinspektionens arbete. Han menar att forskningsgrunden som myndigheten baseras på är motstridig och att det är oklart om vitesföreläggande har någon faktiskt effekt.
LÄS MER: "Skolinspektionen hindrar förändring"
Helen Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, håller inte med om kritiken att hennes myndighet bara letar fel hos skolor och inte hjälper till i utvecklingsarbetet. De tematiska kvalitetsgranskningarna har blivit fler under 2016 och när inspektionen efter 2018 ska ha en ny tillsynsmodell kan kvalitetsaspekterna få större utrymme även vid de regelbundna tillsynsbesöken.
– Vi delar bedömningen att vi skulle kunna göra ännu mer och bredare återkoppling till skolorna. I de regelbundna besöken på skolorna är det än så länge tillsyn det handlar om men i vår nya inspektionsmodell kanske det är så att vi gör både tillsyn och kvalitetsbedömning, säger Helen Ängmo till Altinget.
Här kan du se Altingets grafik över Skolinspektionens aktuella granskningar
Betygssättning av skolor övervägs
De holländska och brittiska skolinspektionerna är bra exempel på hur granskning kan ske mer utifrån kvalitetskriterier och mindre från avvikelserapportering menar Ängmo. I Storbritannien finns även ett graderingssystem som inspektörerna använder för att betygssätta skolornas kvalitet.
– Det är komplext med gradering naturligtvis men viktigt att vi tittar på det i den nya modellen. Jag kan inte säga ännu om vi kommer att landa där och vårt uppdrag att säkra insyn genom tillsynsinspektioner finns kvar, säger Ängmo.
Vite leder till förändring
Att skolor gör sig granskningsbara när Skolinspektionen ska komma ser Ängmo som en positiv effekt i och med att det leder till att skolorna medvetandegör sig och intresserar sig för vad skollagen säger. Hon delar inte heller Ivarsson Westerbergs bild över att effekten av att förelägga viten är osäker.
– I våra enkäter efter granskningarna säger 70 procent att det har lett till ett förändringsarbete och efter kvalitetsgranskning är siffran ännu högre, det är viktigt att föra fram.
Så granskar Skolinspektionen
- Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet. Under 2015 granskade Skolinspektionen 775 skolenheter och 295 huvudmän i sin regelbundna tillsyn.
- Kvalitetsgranskningen, som mäter kvaliteten inom ett visst skolområde resulterade 2015 i 8 rapporter.
- 2016 publicerade Skolinspektionen 17 rapporter baserade på kvalitetsgranskningarna på sin hemsida.