Matz Nilsson om lönerna: Lockar inte nya rektorer

Med Lärarlönelyftet och tidigare statliga satsningar på lärarkåren har rektorernas lön halkat efter. Det finns en samstämmighet att rektorernas roll behöver bli mer attraktiv. Sveriges skolledarförbund ser en utmaning i rekrytering av bra skolledare på grund av löneläget. Men utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) bollar tillbaka till arbetsgivarna.

– Det är ett arbetsgivaransvar, men det är helt riktigt att i och med de lönesatsningar vi gör på lärarkåren så blir ansvaret stort på arbetsgivarna på kommunerna och friskolorna, att de faktiskt avlönar rektorerna på ett sådant sätt så att du kan rekrytera rektorer och att du också stannar i rektorsuppdraget, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Altinget.   

”Finns inget löneincitament fullt ut idag”
Regeringens agerande med Lärarlönelyftet har väckt diskussion. Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund har två förslag på hur regeringen omgående bör agera för att även förbättra skolledarnas situation. 

– Det ena är att få en politisk samling för skolkommissionens slutbetänkande så att vi får en nationell resursfinansiering som stödjer kommuner som inte klarar av det idag. Upp till en likvärdig skola. Vi måste få nationella professionsprogram som utvecklar skolledarnas kunskap under hela yrkeskarriären, säger han till Altinget.

Den andra åtgärden som Nilsson nämner är att få till ett minskat glapp mellan stat och huvudman.  Även att varje huvudman har en skolchef som stöds av skollagen. Dels för att stödja rektorer och förskolechefer i sitt nationella uppdrag men också att stödja huvudmannen i dialog med staten om huvudmannens behov.

– Staten måste ta en väldigt noga funderare över det här med lönesatsningen. Satsningen på lärarlönen med 5 miljarder (förstelärarreformen och lärarlönelyftet) är väldigt bra för lärarna men det har fått förödande konsekvenser i sökandbilden till att bli skolledare.

Han menar att steget till att bli skolledare inte tas i tillräckligt stor uträckning och att fler rektorer behövs.

– 95 procent av de som blir rektorer har en lärarbakgrund som förskolelärare eller lärare i botten. Det finns inget löneincitament fullt ut idag till att ta steget vidare.

"Tid, mandat och stöd"
Under onsdagen anordnade utbildningsutskottet ett seminarium om skolledning och rektorns maktposition var en återkommande fråga. Med på seminariet var branschförbund, rektorer, forskare och ministrar. De samtalade om utmaningar och lösningar som finns kopplat till skolledarrollen. Flitigt återkommande ämnen bland talarna var rektorslönen, arbetsbelastningen samt olika sätt att driva ett bra ledarskap.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) inledde seminariet med att par ord om den svenska skolans utveckling.

– När man möter verkligheten och de som gör skillnad i verkligheten framgår det att svensk skola är mitt i steget i ett par utvecklingar.

Som exempel nämnde Fridolin två utvecklingar och framsteg: Det systematiska kvalitetsarbetet och utvecklingen att låta skolans professioner ta makt över sin professionella utveckling.

– I båda dessa utvecklingar som svensk skola behöver och vi vill se, är rektorn helt avgörande för utförandet. Det går inte att driva ett systematiskt utvecklingsarbete utan att rektorn har mandat att genomföra det. För att kunna genomföra det behöver rektorn tid, mandat och stöd.

Administration tar tid från ledarskapet
När de inbjudna rektorernas talade kom den tidskrävande administrationen upp som tar tid från den egentliga uppgiften, det pedagogiska ledarskapet.

Fridolin är medveten om de utmaningarna då just det talarna var inne på framkommit i rektorsutredningen.

– Skollagen är extrem tydlig att då kan du som rektor delegera alla uppgifter utom just det pedagogiska ledarskapet. Det ska bli intressant att lyssna på exempelvis Södertälje som valt att dela rektorskapet mellan rektor, den pedagogiska ledaren, och sedan en annan chef på varje enhet. Man har börjat med några skolor som har ansvar för det kommunala uppdraget. Uppgifter som idag ligger på rektorn men som inte direkt är kopplade till skollagen; alltifrån lokal och måltider till schemaläggning och budget.

Framgångsrikt

Peter Fredriksson, skolchef i Södertälje kommun, och tillträdande generaldirektör för Skolverket, pratade om den uppdelningen samt stärkandet av ledarskapet i syfte att förbättra skolresultaten, som gett framgångar.

– Vi började med att definiera rektorsrollen. Vi pratar mycket om pedagogiskt ledarskap, men vad är pedagogiskt ledarskap? Man måste börja i den änden, och hur ser ett pedagogiskt ledarskap ut? Efter några år kunde jag konstatera att det blivit en del förändringar och förbättringar. Men det var inte tillräckligt. Då började vi med det vi kallar för funktionellt delat ledarskap. Att på ledarnivå i skolan ha en chef som är ansvarig för det nationella uppdraget, det som är fastställt i läroplan och skollag, samt en chef som är ansvarig för det kommunala arbetet, alltså arbetsmiljö, ekonomi och administration.

Vidare poängterade han vikten av struktur och stabilitet kontra förändring. Att det bör finnas en balansgång mellan de krav som ställs på rektorer och det stöd som de får. Även att i detta inte glömma bort huvudmannens roll.

– Som huvudman har man ett ansvar att säkra att rektorn inte är autonom, sade Fredriksson. 

Ett renodlat skolledarperspektiv välkomnades och uppskattades av deltagarna.

– Det var ganska samstämmigt. Det handlar om att vi måste stärka huvudmännen. Vi ska inte sitta och skylla på varandra utan istället hitta strukturer för att stärka huvudmannaskapet som stödjer skolledaren i sitt nationella uppdrag, sade Matz Nilsson.