Lång resa mot ökad säkerhet

FÖRDJUPNING. Säkerhetshoten blir fler och mer komplicerade. Men det återstår en hel del arbete innan Sveriges nationella säkerhetsstrategi omsätts i konkret handling.

Landets säkerhet påverkas av en rad olika faktorer som innebär hot, risker och utmaningar på kort och lång sikt – från militära hot och terrorism till organiserad brottslighet, epidemier, it-attacker och klimatförändringar.  Det underströk statsminister Stefan Löfven då han på söndagen presenterade Sveriges nationella säkerhetsstrategi.

Den breda ansatsen är i sig inget nytt – 2007 slog fast försvarsberedningen fast att klimatförändringarna är det största hotet mot säkerheten. Med ett varmare klimat ökar risken för konflikter om vatten och andra naturtillgångar samtidigt som det tvingar hundratusentals människor på flykt. Att minska användningen av fossila bränslen hör till de viktigaste utmaningarna som mänskligheten står inför, ansåg försvarsberedningen då. Det är ett arbete som alltjämt pågår i EU och FN och där Sverige har målet att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Inga konkreta förslag

I den strategi som regeringen nu har lagt fram är åtgärderna för att möta hoten mycket allmänt hållna och det finns inga detaljerade förslag. Men strategin berör flera olika politikområden och departement och i en del fall pågår eller ska ett arbeta inledas för att möta de olika hot som regeringen nu listar. I en del frågor finns en bred samsyn i riksdagen men i andra frågor är det långt ifrån friktionsfritt.

Kärnuppgiften är alltjämt att skydda landet och därmed är försvarets kapacitet en avgörande del. Det gäller inte minst i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge, med ett mer auktoritärt och upprustande Ryssland.

Totalförsvaret ska stärkas

Den frågan kommer att växa till sig under de kommande månaderna, dels genom att försvarsminister Peter Hultqvist nu kallar in försvarsberedningen för att förbereda nästa försvarsbeslut som gäller tiden efter 2020, dels genom att flera borgerliga partier har höjt röster för att de behövs mer pengar till försvaret redan de kommande åren.  

Men en viktig del är också det civila försvaret som ska skydda medborgaren, se till att samhället fungerar i krig och kris och stötta det militära försvaret. Det är därför som totalförsvarsplanering har återupptagits efter årtionden i malpåse. I den delen har kommuner och landsting och andra delar av det civila samhället en avgörande roll. Från kommunalt håll har man tidigare framhållit att den nya beredskapsplaneringen kräver ekonomiska resurser för att överhuvudtaget bli av. SKL, Sveriges kommuner och landsting, har till exempel begärt förhandlingar med regeringen om en ekonomisk kompensation.

Läs också: Kommuner kräver finansiering för civilt försvar

En högt prioriterad uppgift för den kommande försvarsberedningen blir nu att granska hur det framtida totalförsvaret ska byggas upp för att anpassas till dagens förhållanden.

Regeringen lägger även stor vikt vid ett fortsatt internationellt försvarssamarbete inom EU och med Nato.  Sedan tidigare finns också flera bilateral samarbeten med bland andra Finland, USA, Storbritannien. Under 2017 avser regeringen att fördjupa relationerna med Tyskland.

 Bättre kartläggning av hot

I strategin pekar regeringen på att en försvarsunderrättelse och kartläggning av yttre hot mot landet, exempelvis terrorism och cyberrelaterade hot, är en förutsättning såväl för den svenska försvarsförmågan och för en självständig och aktiv säkerhets-, utrikes- och försvarspolitik. En annan prioriterad uppgift för den kommande försvarsberedningen blir därför att granska hur dagens försvarsunderrättelse kan utvecklas och stärkas ytterligare.

Att regeringen nu är redo att stärka detta område ska jämföras med retoriken då S och MP i oppositionen drev frågan om att riva upp dagens lagstiftning om FRA:s signalspaning.

Ett annat område som regeringen listar gäller informations- och cybersäkerhet. Det handlar bland annat om olika former av it-attacker som kan sätta viktiga samhällsfunktioner ur spel eller att främmande makter genom desinformation påverkar opinioner i en viss riktning.

Cyber-attacker

Förra våren pekade till exempel Säkerhetspolisen ut Ryssland för att försöka påverka det politiska beslutsfattande och den allmänna opinionen. Ett sätt att hantera olika IT-incidenter är att det förra våren blev krav på att myndigheter ska rapportera IT-incidenter till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om det finns en misstanke att det ligger ett brott bakom har MSB idag en skyldighet att uppmana myndigheten att anmäla det till polisen. Regeringen planerar dock att skärpa kraven kring detta då myndigheter inte polisanmäler i den utsträckning som de borde.

Läs också: Myndigheter skeptiska till nya krav om anmälan av it-brott

EU-anpassning

Ytterligare en del i detta är att Sverige ska genomföra ett EU-direktiv om IT- säkerhet i nätverks- och informationssystem (NIS-direktivet). Detta innebär att kraven på att rapportera hackning, överbelastningsattacker och andra IT-incidenter kommer att omfatta betydligt fler aktörer – offentliga som privata. Det gäller bland annat inom energi, transport, banker, finansmarknad, hälso- och sjukvård och dricksvattenförsörjning. En utredare arbetar med att förbereda EU-anpassningen och ska lämna ett förslag senast den 1 maj  2017. Regeringen kommer dessutom att lägga fram en strategi för IT-säkerhet. Enligt planerna ska strategin läggas fram i maj och behandlas av riksdagen i höst.

Läs också: Svenskt it-skydd ska byggas ut

Extremism ett växande hot

Terrorism och våldsbejakande extremism är ytterligare ett hot som Sverige ska handskas med.  De politiska insatserna har skruvats upp under senare år i takt med en rad attentat runt om i Europa. Hösten 2015 slöt regeringen och de borgerliga parten en uppgörelse med ett 20 tal punkter för att bekämpa terrorism. Flera av dessa åtgärder har beslutas, men alla delar inte är på plats där ännu.

Läs också: Antiterrorpaket väntar på leverans

Regeringen lyfter nu in den våldsbejakande extremismen i Sverige som en fråga för den nationella säkerheten. Idag kommer hotet i huvudsak från tre grupper: höger- och vänsterextremism samt islamistisk extremism. Att bekämpa detta är en polisiär fråga, men under senare år har mycket kraft lagts på att bygga upp ett arbete för förebygga radikalisering.

Detta är framförallt ett ansvar för kommunerna och fler och fler kommuner börja få igång arbetet. En nationell samordnare har hittills haft ett övergripande ansvar. Men nyligen lade Hillevi Engström, avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, fram en plan för hur det förebyggande arbetet ska bedrivas efter 2018. Det innebär att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ta över det nationella uppdraget att samordna arbetet och att länsstyrelserna får i uppdrag att på regional nivå sköta kontakter och samordningen med kommunerna. På sikt kommer det att innebära extremism måste tas in i de riks-och sårbarhetsanalyser som kommuner, länsstyrelser och myndigheter är skyldiga att göra.

Läs också: Arbete mot extremism ska växlas upp

EU-dom avbräck för polisen

Sedan länge har den organiserade brottsligheten pekats ut som ett hot mot samhället. Såväl den förra som den nuvarande regeringen har tagit initiativ för att komma åt de kriminella ligorna och strax före jul presenterade regeringen en rad ny insatser, bland annat vad det gäller hårdare straff och en ökad möjlighet för polisen att utreda och hindra brott.

Läs också: Nya förslag för att komma åt grova brott

Men nyligen avkunnade EU-domstolen en dom som kan innebär ett avbräck i kampen mot grova brott. Domstolen underkände i stora delar den lag som gör att teleoperatörer måste lagra vissa uppgifter om tele- och datatrafik för polisen räkning – uppgifter som polisen sedan kan begära ut vid en brottsutredning. För regeringens del handla det nu om att snabbt hitta en lösning som gör att polisen möjligheter att utreda grova brott inte försämras.

Forrige artikel Dragkamp om framtidens anslag till försvar Næste artikel Lång väg tillbaka för generös asylpolitik