Federley: Stärkt EU- och internationellt samarbete krävs för att stärka cyberförsvaret

DEBATT. EU behöver spänna musklerna för att motverka cyberattacker, skriver Fredrick Federley (C), europaparlamentariker.

Av: Fredrick Federley (C),
europaparlamentariker

Vi lever i en tid med hot och risker, med cyberattacker som slår ut samhällsviktig infrastruktur och med påverkansförsök. Hybridkrigföring känner inte några nationsgränser.

Nya generationens krigsföring

Cyberattacker kan komma att bli vår svagaste punkt i en helt ny sorts krigsföring. Den nya generationens krigsföring, som också kallas för hybridkrigsföring, använder sig av information och cyberattacker för att göra bruket av militära insatser minimal och skaffa sig politisk fördel i den globala ordningen.

Vi i Centerpartiet anser att Sverige ska ha en så god motståndskraft mot cyberattacker, men även i EU behöver den stärkas. Motståndskraft skapas sammantaget på flera olika nivåer i samhället, inte minst av aktörer som tar cyber- och informationssäkerhet på allvar också i vardagen. Tyvärr ser vi gång på gång, att så inte är fallet. Men cybersäkerhetsincidenter följer inte nationsgränser och berör därför mer än ett EU-medlemsland.

Stort hot mot cybersäkerheten

Låt mig måla fram exempel, inom energisektorn går utvecklingen mot ökad digitalisering för smarta, hållbara och över gränser sammanflätade lösningar. Det smarta energisystemet skapas genom betydligt större användning av informationsteknologi för energiproduktion och distribution. Eftersom energisystemet också är sammankopplat med de flesta kritiska infrastrukturnätverk, påverkar cybersäkerhetshotet mot energisektorn alla aspekter av vårt moderna samhälle. Hot mot cybersäkerhet i en medlemsstat har således potential att störa samhällsviktig infrastruktur i hela EU, vilket medför betydande ekonomiska skador och hotar den normala funktionen av den inre marknaden.

Stärkta minimikrav

Därför vill vi i Centerpartiet se en relevant kapacitet i hela EU. Vi behöver definitivt stärka minimikraven för informationssäkerhet i alla medlemsstater. Men även EU självt behöver också mer egna muskler. Antalet personer som arbetar inom några av de funktioner som ämnar förbättra motståndskraften i EU, såsom Europeiska utrikestjänstens, måste bli fler. Till det behöver även antalet som arbetar förebyggande och strategiskt mot påverkansförsök i EU bli fler, idag är de oproportionerligt få jämfört med antalet personer som arbetar för att göra skada och sprida osanningar. 

EU behöver även satsa mer på forskning inom området. På EU-nivå har man goda förutsättningar för att bedriva forskning som kan vara alla medlemsländer till gagn. Till detta behövs ett aktivt arbete med medvetandehöjning kring både påverkansförsök och informationssäkerhet. Både för offentlig och privat sektor, såväl som för gemene man. Det räcker inte med lagstiftning, alla kan ta en aktiv roll för att förebygga och motverka de skadliga effekterna av påverkansförsök och cyberhot.

Samhället sårbart

Genom digitalisering så har vi möjligheten att avsevärt förbättra våra samhällen, men samhället är samtidigt sårbart. Att säkerheten värnas och blir en naturlig del av denna process för att skydda våra öppna demokratier är därför ofantligt viktigt. För det behövs ett starkare försvar mot cyberhot både nationellt och på EU-nivå.

 

Forrige artikel Medborgerlig Samling: Transatlantisk länk fortsatt nyckel till EU:s säkerhet Medborgerlig Samling: Transatlantisk länk fortsatt nyckel till EU:s säkerhet Næste artikel Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien