Ett totalt försvar kräver upprustning

Försvarsberedningen har nu inlett sitt arbete med nästa försvarsbeslut som gäller åren 2021-2025. Samtidigt pågår en intensiv debatt om senaste beslutet från 2015 och om det behövs nya pengar de närmaste åren. Det är en fråga för partierna i försvarsgruppen – regeringspartierna och de borgerliga utom Liberalerna – som stod bakom det senaste försvarsbeslutet.

Ett av grundproblemen inför alla försvarsbeslut är finansieringen. Samtidigt tillkommer nya områden som behöver rustas upp. I de anvisningar som beredningen har fått från regeringen är totalförsvaret - samverkan mellan militär och civilt försvar – en prioriterad fråga.

Ett skäl till detta är att regeringen har bestämt att planeringen för totalförsvaret ska återupptas efter att ha legat nere sedan början av 1990-talet. Det ställer nya krav på civila aktörer, kommuner, landsting och näringsliv, som på nytt ska delta i planeringen och uppbyggnaden av den civila delen av försvaret som ska stödja den militära delen vid kris och krig. Det senaste försvarsbeslutet innebar inga ökade anslag till det civila försvaret.

Krav på kompensation

Enligt planerna ska försvarsberedningen presentera ett delbetänkande  inom ett år med analys och åtgärder kring totalförsvaret. Det är inte uteslutet att den rapporten kommer att innehålla förslag om extra tillskott till det civila försvaret.

– Jag kommer att ta upp frågan. Är det så att vi kommer med förslag som innebär en ökad budget under innevarande period eller nästa period så kommer jag att lägga tonvikt på att vi kan visa hur det ska finansieras, säger Björn von Sydow (S), ordförande i försvarsberedningen, till Altinget.

I regeringens anvisningar till försvarsberedningen står att de förslag som läggs fram ska åtföljas av ett förslag på finansiering. I den delen har beredningen assistans från tjänstemän från finansdepartementet. Björn von Sydow bedömer möjligheten att komma överens mellan partierna om en finansiering som ”svår, men inte omöjligt”.

I elfte timmen

Vid den förra försvarsberedningen, som presenterade sina slutsatser våren 2014 , behandlades frågan om totalförsvar högst summariskt, påminner Allan Widman (L), försvarsutskottets ordförande och ledamot i beredningen.  

– Frågan om totalförsvaret kastades in fem i tolv och det anslogs inga som helst medel. Därför är det viktigt att vi så snabbt som möjligt bottnar i detta nu, säger Widman när Altinget träffa honom.

Behoven inom det civila försvaret är stora. SKL har pekat på att det krävs ökade statsbidrag om kommuner och landsting ska få nya uppgifter i takt med att det civila försvaret ska byggas upp på nytt.

LÄS OCKSÅ:Kommuner kräver finansiering för civilt försvar

Och i en debattartikel på Altinget skriver Civilförsvarsförbundet att den kommunala beredskapen när det gäller förnödenheter oftast är obefintlig och att kommunala beredskapslager saknas helt.

Det politiska målet att höja beredskapen kommer alltså att kosta.

– Varje ambitionsökning är förenat med kostnader. Men det är alldeles uppenbart att fokus måste riktas på totalförsvarsfrågor, säger Hans Wallmark (M), ledamot i försvarsberedningen, till Altinget.

Mikael Jansson är SD-ledamot i försvarsberedningen. Han poängterar att det civila försvaret är nödvändigt för att det militära ska fungera. Sedan är frågan om hur det civila försvaret ska byggas upp de kommande åren, om det går att hitta nya moderna lösningar eller om man ska bygga vidare på gamla beprövade, enligt Jansson.

– Det civila försvaret uppgick till 4-5 miljarder per år tidigare så där har vi mellan tummen och pekfingret vad det skulle kosta, säger han till Altinget.

Många delar behöver stärkas

Det finns en rad områden som behöver förstärkas när det gäller de civila delarna av försvaret, enligt Daniel Bäckström (C).

– Det handlar bland annat om att minska sårbarheten på energiområdet, men också bränsle till fordon, it-frågor, livsmedel och transporter. Det är mängder av logistiska frågor som har förändrats under de senaste 20 åren, säger han till Altinget.

En utmaning handlar om att få en ”uppdaterad verklighetsbild”, enligt Bäckström.

– Det handlar om att få en gemensam syn om hur hotbilden ser ut, hur säkerhetssituation ser ut i civilsamhället och att fler får ett tydligare uppdrag i kommuner, landsting och länsstyrelser, säger Bäckström.

Nytt läge

Björn von Sydow var försvarsminister under åren 1997-2002 och det är idag ett väsentligt annat läge som den nya försvarsberedning ska jobba i.

– Den säkerhetspolitiska situationen är ju väldig annorlunda och den är försämrad. Det gäller inte minst det som sker av Ryssland och i Ryssland. Och det gäller även respekten för folkrätten och internationella avtal.

Det råder i dag en bred enighet om att det säkerhetspolitiska läget har försämrats. Och frågan är om detta läge har ökat förutsättningarna för att nå en enighet i beredningen.

– Ja, det anser jag att det faktiskt gör. Jag tyckte att de kändes så när vi diskuterade vårt första delbetänkande – det om totalförsvaret, säger von Sydow efter det första mötet med beredningen.

Hans Wallmark är mer osäker om hotet från Putin  och andra säkerhetspolitiska omständigheter bidrar till att ena beredningen.

– Det är det vanskligt att spekulera om, säger han men tillägger att man måste vara politiskt tondöv om man inte ser att världen befinner sig i ett nytt säkerhetspolitisk läge.