Klart med flyktingstöd till kommuner

På torsdagen beslutade riksdagen om den extra ändringsbudget som är en konsekvens av de migrationspolitiska uppgörelsen mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna tidigare. Det innebär att kommuner och landsting nu får ett ökat stöd för hantera det stora antalet asylsökande och minska trycket på ekonomin. Drygt 8,3 miljarder går till kommunerna och nära 1,5 miljarder går till landstingen. Det tillfälliga stödet betalas ut under 2015, men ska även täcka kostnader under 2016.

Migrationsverket får nära en miljard i extra anslag och 200 miljoner kronor kommer att gå olika insatser i idrottsrörelsen, civila organisationer och till särskilda insats i folkbildning. Det senare innebär att studieförbunden för extra pengar bland annat för att genomföras undervisning på asylboenden.

De extra pengarna ska fördelas bland annat utifrån antalet nyanlända och asylsökande i relation till antalet invånare och små kommuner som tagit mot många flyktingar får därmed ett större stöd.

Kommuner avlastas

–  Därmed får kommuner som också hittills har tagit ett stort ansvar ett extra, mycket välbehövligt stöd. Tillsammans med beslutet om att alla kommuner nu blir ansvariga för att ta del av flyktingmottagandet innebär detta också en ökad rättvisa mellan Sveriges kommuner, sade Ingela Nylund Watz (S) i debatten.

Utgifterna kommer helt och hållet att finansieras genom lån och den krona för krona princip som gäller andra förändringar gäller inte i detta fall, då det handlar om en akut krissituation.

SD är kritiska till detta och anser att allt borde finansieras inom den befintliga budgeten för migration och integration.

– Sverigedemokraterna vänder sig emot den lättvindighet med vilken man lånar pengar och pantsätter kommande generationer, sade Oscar Sjöstedt (SD).

Det finns dock ett brett stöd i riksdagen för de akuta ekonomiska tillskottet, då det bygger på en uppgörelse med sex partier.

Bättre integration

Men framöver måste Sverige bli bättre på integration, enligt Jan Ericson (m).

– Ska vi kunna fortsätta vara ett land med en i grunden positiv syn på öppenhet, bejaka invandring och stå upp för asylrätten måste vi också bli betydligt bättre på att få nyanlända i egen försörjning, sade han.

Han pekade bland annat på behovet av förändringar inom bostadsmarknad, arbetsmarknad och utbildningssystem samt en översyn av ersättningssystem, sociala förmåner och skatteregler.

– Det måste skapas tydliga drivkrafter för den enskilde, sade Ericson i debatten före beslutet.