Drygt tjugo misstänkta buggades förra året

Årets redovisning över användningen av hemliga tvångsmedel är den första där det finns uppgifter över hemlig rumsavlyssning, där misstänkta avlyssnas med dolda mikrofoner. Metoden tilläts 2008 och inför det beslutet räknade den dåvarande regeringen med att metoden skulle användas i runt 40 fall om året. Buggning får användas efter beslut av domstol vid utredning om brott som ger minst fyra års fängelse.

Narkotikabrott

Under 2014 gav domstol tillstånd att använda hemlig rumsavlyssning i 16 fall som omfattade total 21 personer. Samtliga fall gällde förundersökningar om narkotikabrott, narkotikasmuggling samt våldsbrott. Enligt redovisning innebar avlyssningen att åtal kunde väckas mot den misstänkte i fyra fall.

Även när det gäller andra former av hemliga tvångsmedel, som avlyssning eller övervakning av tele- och datakommunikation samt kameraövervakning, är det främst vid förundersökningar om narkotikabrott eller våldsbrott som metoderna används.

Liten ökning av tillstånd

Under 2014 gav domstol sammanlagt 3 564 tillstånd för att använda avlyssning av elektronisk kommunikation – som telefoner och e-post. Det ska jämföras med 3 384 året dessförinnan. Avlyssningen riktades under 2014 mot 1 235 personer, vilket är något färre än 2013. Under 2014 har åklagarna uppskattat att avlyssningen har varit till nytta när det gäller 799 misstänkta, vilket motsvarar 65 procent. I 28 procent av fallen har misstanken stärkts, i 12 procent har det lett till att åtal har väckts och i 5 procent av fallen har den misstänkte kunnat avföras från utredningen.

Redovisning av Säpo

Regeringens redovisning bygger på uppgifter från polisen och åklagarna. Informationen omfattar inte Säkerhetspolisen användning av olika former av övervakning och avlyssning. Men målsättningen är att en redovisning av Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel ska kunna ske i nästa års skrivelse, enligt regeringen.