Debatt

LRF: Löfvens ingång i EU-budgetförhandlingarna en besvikelse

DEBATT. För att såväl FN:s hållbarhetsmål som målet om en ökad inhemsk livmedelsproduktion ska kunna uppnås måste våra politiker lära sig använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, menar Helena Jonsson, förbundsordförande för LRF.

Helena Jonsson, LRF
Helena Jonsson, LRFFoto: Johanna Norin
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Helena Jonsson, förbundsordförande LRF

Sverige enades nyligen om nödvändigheten av att vår egen livsmedelsproduktion måste växa i framtiden. Regeringen fastställde det historiska och viktiga målet genom en nationell livsmedelsstrategi. Insikten är att de gröna näringarna, produktionen från jord och skog, avgör om vi ska få en hållbar framtid och om Sverige ska klara klimatmålen och bidra till FN:s hållbarhetsmål.

Besvikelse över budgetingång

För första gången på 25 år togs ett offensivt, positivt och framtidsinriktat politiskt ställningstagande kring jordbrukspolitiken. Besvikelsen är därför stor över statsminister Stefan Löfven inför kommande EU-budgetförhandlingar vill minska både EU:s budget och satsningarna på en gemensam jordbrukspolitik. Ännu värre är att det görs i ett läge där behovet av ett ökat samarbete och ett starkt EU är viktigare än någonsin.

Detta förhållningssätt har hittills – oavsett regering – lett till sämre relativt utfall för svenskt jordbruk jämfört med övriga europeiska konkurrentländers jordbruk. Det rimmar extra illa med tanke på regeringens nyligen uttalade vilja att bidra till tillväxt i svensk matproduktion.

Det öppna jordbrukslandskapet riskeras

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. I den svenska debatten känns det ibland som om Sverige tycker att jordbrukspolitik endast är något för övriga EU-länder. Utan gemensam politik blir följden en ännu snabbare strukturrationalisering inom det europeiska jordbruket. Det leder till färre och större jordbruk, risk för minskande livsmedelsproduktion och en koncentration till slättområdena. Särskilt den betesbaserade produktionen av mjölk, nöt- och lammkött i våra skogs- och mellanbygder skulle pressas hårt och en stor del av det öppna jordbrukslandskapet riskerar att växa igen. Ungefär hälften av den svenska jordbruksmarken finns i dessa områden och boendemiljö, service- och turistnäring skulle drabbas mycket hårt. Öppna landskap omvandlas till skog. Det är inte svårt att föreställa sig hur svensk miljö, miljöarbete och Sverigebilden skulle drabbas. På regeringens bord ligger Landsbygdskommitténs betänkande och en snål linje minskar möjligheten till EU-medel till landsbygden. Vill regeringen medverka till en sådan utveckling?

Rimmar illa med hållbarhetsmål

Om EU:s politik försvagas kommer många av våra konkurrerande länder att satsa på ökad nationell jordbruks- och landsbygdspolitik. Eftersom Sverige är ett av få länder utan inhemska ersättningar till landsbygden, skulle det få mycket negativa konsekvenser.

Regeringens signal om en minskad satsning på EU rimmar dessutom illa med Sveriges ambitioner i Agenda 2030 och möjligheten att lyckas med FN:s nya hållbarhetsmål. EU:s landsbygdsprogram är ett av de främsta styrmedlen för att uppnå miljökvalitetsmålen och arbetet med FN:s hållbarhetsmål. Klimatåtgärder, insatser för biologisk mångfald, förnybar energi, vattenkvalitet genom åtgärder som miljöersättningar, miljöinvesteringar, samarbeten, kompetensutveckling och innovation – allt finns där. Landsbygdsprogrammen innebär ytterligare steg i utvecklingen mot ett hållbarare samhälle, eftersom de ger möjlighet till ersättning för miljötjänster och djurvälfärd som går utöver nuvarande lagstiftning.

Underminera inte livsmedelsstrategin

En minskad EU-budget till jordbruket går heller inte i takt med den jordbrukspolitiska utvecklingen i världen. EU har de senaste tjugofem åren reformerat sin jordbrukspolitik mer än någon annan aktör på världsmarknaden. Samtidigt satsar flertalet andra stora jordbruksländer på en ökande export. USA gjorde det i Farm bill 2014, Kanada kommer inte att förändra sina omfattande regleringar och de flesta av världens framväxande ekonomier har utvecklings- och ersättningsprogram till ett växande jordbruk.

Inför kommande budgetförhandling uppmanar LRF och Sveriges bönder därför regeringen att inte underminera den viktiga livsmedelsstrategin och landsbygdspolitiken som vi äntligen enats om. Välj en hållbar framtid genom en ambitiös svensk EU-politik för ett starkt, enat och gemensamt Europa med fler jobb och människor på landsbygden.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Debattartikeln har tidigare publicerats i Dagens Samhälle (11/4)

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00