Jens Holm: Sänk våra arvoden

ARBETSLIV. Vänsterpartiet fortsätter att slåss för lägre arvoden för riksdagsledamöterna. Även en del sverigedemokrater är inne på den linjen.

– Vi ska mer ha en nivå som vanligt folk, annars är risken att vi riksdagsledamöter lever i en välbetald bubbla, säger Jens Holm (V) till Altinget.

Men många menar att det då skulle bli svårt att rekrytera kunniga politiker.

– Jag tror inte alls på det argumentet. Man jobbar som politiker för att man vill uppnå förändring. Inte för att tjäna pengar.

Jobbskatteavdragen förvärrar

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om lägre arvoden, men anser att det blivit mer angeläget i och med att alliansen sänkte skatterna och skriver i en motion: ”Sedan 1998 har grundarvodet ökat från 30300 kronor till 63800 kronor per månad (höjdes på torsdagen till 65 000 kronor). Därutöver tillhör riksdagsledamöterna den grupp högavlönade i samhället som tjänat mest på den tidigare regeringens klasspolitik eftersom jobbskatteavdragen har gett tusentals kronor extra per månad till dem”.

Partiet vill också ta bort de ganska stora extraersättningarna som utgår till ordförande och vice ordförande i riskdagen utskott, tillägg på 20 respektive 15 procent av grundarvodet.

Men inte för lågt

Samtidigt menar partiet att arvodena inte ska vara allt för låga. För låga arvoden riskerar att möjliga ledamöter avstår från att kandidera till riksdagen på grund av att det skulle innebära en inkomstminskning. ”Vidare ska lagstiftare i Sveriges högsta beslutande politiska organ vara omutbara, dvs. inte kunna påverkas ekonomiskt för att fatta beslut i en viss riktning. Det är den egna övertygelsen och partiets politik som ska avgöra den enskilda ledamotens olika ställningstaganden, inte ekonomiska överväganden” skriver partiet.

Vad är då en lagom nivå?

– Vi ska inte leva på svältlöner. Vi tycker att 45 000 är en lagom nivå, säger Jens Holm.

Tiotusen till partiet 

Vänsterpartiet har i dag vad ledamöterna kallar en partiskatt.

– Vi ger 10 000 kronor i månaden till partiet, säger Holm.

Det ger ett ordentligt tillskott till partikassan. Vänsterpartiet har 21 ledamöter i riksdagen. Om alla betalar skatten plikttroget blir det 2,5 miljoner kronor om året till partiet.  

Även flera sverigedemokrater anser att grundarvodena är för höga. Jeff Ahl tar i en motion upp utvecklingen under senare tid. ”Från 1999 till 2015 har de nominella lönerna för gruppen arbetare i samhället ökat med 57 procent, samtidigt har riksdagsledamöternas arvode ökat med 73 procent. Det är svagt ledarskap att toppolitiker låter sina arvoden skena iväg medan vanligt folks löner inte ökar i samma takt”, skriver Jeff Ahl.

Frysta arvoden

Han föreslår att arvodesnivåerna ska frysas fram till dess att den reella skillnaden mellan politiker och arbetare är på samma som 1998. Även Johnny Skalin har skrivit en motion med den innebörden. Däremot anser Skalin att vissa kategorier kan komma att höjas, så att det blir större skillnader mellan ledamöternas arvoden. Detta skulle enligt Skalin spegla skillnaden i ansvar i arbetsuppgifter.

Jacobsson Gjörtler vill ha "marknadslöner"

Moderaten Jonas Jacobsson Gjörtler vill också reformera arvodessystemet i den riktningen. Men han vill gå längre. ”Arvodet bör omvandlas till ett symboliskt, relativt lågt, grundarvode som exempelvis kan motsvara en viss procentandel av ett basbelopp per månad. Därutöver bör ledamöterna få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. På så sätt skulle ledamöternas ersättning styras av den lön man hade innan man blev invald i riksdagen” skriver Jacobsson Gjörtler i en motion.

Han menar att systemet blir till en marknadsprissättning av ledamöternas ersättningar.

Forrige artikel Ling: De borgerliga lagstiftar om DÖ Ling: De borgerliga lagstiftar om DÖ Næste artikel Per Åsling: Myndigheterna kostar onödigt mycket Per Åsling: Myndigheterna kostar onödigt mycket
  • Rapportera

    Bo Nyström · Göteborg

    Sänk arvodet rejält!

    Självklart skall politiker drivas av en vilja att förbättra samhället. Med höga löner ökar misstanken att de drivs av begär efter status och pengar. Med höga löner riskeras även "rekryteringsbasen" att förskjutas mot redan välbeställda personer som redan har inkomster över genomsnittet och därmed oftast inte har de erfarenheter och den vilja och engagemang som behövs för att dels motverka orättvisor i samhället, dels acceptera den konsumtionsminskning i samhället som krävs för att kunna rädda vår hotade natur.