FI satsar 54 miljarder mer än regeringen på reformer

Inför det stundande valåret har Feministiskt Initiativ (FI) presenterat sitt förslag på statsbudget för 2018. Skattehöjningar, borttagna avdrag och försvarsnedskärningar på sammanlagt 77 miljarder ska finansiera satsningar på välfärd, klimatpolitik och ett utgiftsområde partiet kallar mänsklig säkerhet. Totalt innehåller FI:s budget satsningar på 81 miljarder.

– Vi gör det ingen annan gör. Vi bryter med den ekonomiska politiken som har handlat om att försvaga de offentliga finanserna och stärka den privata konsumtionen. Det är ett nödvändigt brott med en väldigt nyliberal ekonomisk politik, säger Gudrun Schyman, partiledare FI, till Altinget.

Omfördelningspolitik

Att de som har det sämre ska få det bättre och att de som tjänar mycket ska bidra med mer genomsyrar budgeten. Partiet vill bland annat fasa ut jobbskatteavdragen samt återinföra förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. I partiets budget skriver de att skattesubventionerna från främst jobbskatteavdrag, ränteavdrag och RUT- och ROT-avdragen ökat från 18 miljarder år 2006 till 224 miljarder år 2014. Det menar partiet får konsekvenser för välfärdssektorn.

– Det stärker den orättvisa som redan finns mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Eftersom kvinnor både använder och arbetar i välfärdssektorn i mycket högre utsträckning, säger Schyman.

Närmare 100 miljarder i reformutrymme

Vi bryter med den ekonomiska politiken som har handlat om att försvaga de offentliga finanserna och stärka den privata konsumtionen

Gudrun Schyman
Partiledare Feministiskt Initiativ

Regeringen satsar i sin budget 40 miljarder på nya reformer. FI satsar 54 miljarder mer än det. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ges 12 miljarder mer än i regeringens budget. Sjukvården får 10 miljarder mer, biståndet 8,8 miljarder mer. Partiet satsar 8,2 miljarder mer än regeringen på höjd garantipension och 5 miljarder mer på särskilda jämställdhetsåtgärder.

Oppositionspartierna har menat att regeringen eldar på för mycket i det rådande konjunkturläget. I en högkonjunktur bör man spara för sämre tider, anser oppositionen. 

– Vi delar inte den uppfattningen. Tvärtom. Det gäller att nu se till att vi använder pengarna på ett sådant sätt att det blir bra också i fortsättningen, säger Schyman.

Försvaret får mindre

Utöver skattehöjningarna kommer en stor del av pengarna till FI:s satsningar på nedskärningar på försvarets förbandsverksamhet och beredskap. 14,2 miljarder mindre än regeringen under 2018 och cirka 70 miljarder ytterligare mindre jämfört med regeringen 2019-2021.

– Vi ser inte att en miljardrullning till det militära försvaret möter den säkerhetsproblematik som finns, säger Gudrun Schyman.

Gudrun Schyman tycker att fokus måste riktas från det territoriella försvaret till andra säkerhetshot. Det hon oroas över är bland annat klimathotet, konflikter som stammar ur ökade ekonomiska och sociala orättvisor och mäns våld mot kvinnor och våld i namn av heder. FI vill utveckla försvarsmakten till en fredsmakt.

– Det finns inget reellt territoriellt hot mot Sverige. Därför ska vi heller inte agera som vi hade det och plötsligt börja satsa på ett invasionsförsvar, säger Schyman.

Inte valfläsk

Enligt Gudrun Schyman har valet att lägga fram en budget med stora satsningar i mångmiljardklassen inte att göra med att det är val nästa år.

– Vi lägger inte en budget av taktiska skäl, utan vi lägger en budget för att visa att vi menar allvar med den politik som vi för. Och att vi också har en genomtänkt idé om hur den politiken ska genomföras och finansieras. Vi säger inget nytt, det är bara att vi har satt siffror på den politik vi redan har, säger Gudrun Schyman.